Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välbehövliga grödor

Jens Sundström från Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik vid SLU i Uppsala, skriver om konsekvenserna av miljörörelsens aversion mot gentekniken.

Annons

Per-Olof Erickson från Naturskyddsföreningen i Gävleborg hävdar att världsvälten inte beror på brist på mat utan på sned fördelningspolitik. Det är en gammal och kortsiktig analys som bygger på att världens matproduktion följer befolkningsutvecklingen.

Fram till år 2050 beräknar FN-organet FAO att det finns ett behov att fördubbla matproduktionen eftersom jordens befolkning då kommer att uppgå till 9 milliarder människor. Konststycket vi nu står inför är att möjliggöra ett lokalt hållbart jordbruk med väsentlig höjd produktion både i världens utvecklingsländer och i Europa utan att för den skull öka jordbrukets miljöpåverkan.

Jag är övertygad om att modern växtförädling inklusive genteknik är en del av lösningen på den utmaningen och att alla tekniker som bidrar till ökad resurshushållning bör ingå som en del av ett framtida hållbart jordbruk.

Naturskyddsföreningen erhåller årligen tiotals millioner svenska kronor av SIDA för att bedriva biståndsarbete. Problemet är att föreningen redan i förväg har bestämt sig för vilka metoder som lämpar sig bäst både i Sverige och värdens utvecklingsländer eftersom man ensidigt stödjer så kallat ekologiskt jordbruk där moderna förädlingsmetoder inte är tillåtna.

I sin argumentation hänvisar PO Erickson dessutom till ett falskt samband mellan självmord i Indien och introduktionen av Bt-bomull. Sedan Bt-bomull började odlas (2002) har andelen självmord begångna av bomullsbönder minskat. Andelen Bt-bomull som odlas uppgår idag till hela 76 procent. Ett sådant genomslag hade utsädet inte fått om det inte varit lönsamt för den enskilde bonden. Dessutom minskar Bt-bomull behovet av att använda kemiska bekämpningsmedel. Bt-bomull och indiska bönders självmord är en skröna med samma fadda eftersmak som den om råttan i pizzan.

Det hade varit mer smakfullt av PO Erickson att lyfta fram vad de millioner som SIDA pumpat in i naturskyddsföreningen givit för positiva resultat för för världens utvecklingsländer.

Lyckligtvis finns det ett växande antal offentligt finansierade förädlingsplattformar i framför allt länderna söder om Sahara, där forskningsinstitutioner, företag och internationella organisationer samarbetar för att ta fram lokalt anpassade grödor. Ett exempel är en mer torkhärdig afrikansk majs - Water Efficient Maize for Afrika (WEMA). Det återstår dock att se om den europeiska miljörörelsens aversion mot gentekniken ytterligare förhalar användningen av dessa välbehövliga grödor.

Jens Sundström

Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons