Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välkommet att Sverige tar emot fler kvotflyktingar

Det handlar om en stor grupp flyktingar som är extra utsatta.

Annons

Vi lever i oroliga tider med många konflikter och kriser. Det har bidragit till en omfattande flyktingvåg från länder i krig eller fattigdom. 65 miljoner människor sägs vara på flykt. Det är en flyktingkris som ingen nation ensamt kan ta ansvar för.

Så när omkring 160 000 människor anlände till Sverige förra året skärpte även vi vår asyllagstiftning. Det betyder dock inte att Sverige inte försöker göra sitt för att få omvärlden att ta ett större ansvar.

I veckan var USA:s president Barack Obama, tillsammans med statsminister Stefan Löfven (S), värd för ett FN-möte om flyktingkrisen. Tillsammans med ett femtiotal länder kom man överens om att ta emot 360 000 kvotflyktingar per år - en fördubbling av dagens antal.

För Sveriges del betyder det att vi kommer öka antalet kvotflyktingar från omkring 1900 till 5000 kvotflyktingar per år. Det beskedet kom i en gemensam debattartikel undertecknad regeringen och de borgerliga partierna. Det är ett välkommet besked då det handlar om en stor grupp flyktingar som är extra utsatta.

Det råder nämligen extremt svåra förhållanden i flyktinglägren. Många flyktingar från krigets Syrien har exempelvis hamnat i grannländer som Libanon och Jordanien. Där bor de i överfyllda läger, med extremt små ytor att röra sig emellan. Det ska delas på förnödenheter som mat och vatten. Våld och sjukdomar är vanligt. Bara en sådan sak som att gå på toaletten kan innebära risker, framför allt för unga flickor och kvinnor som riskerar att bli utsatta för övergrepp.

Det är dessa flyktingar det rör sig om när det talas om kvotflyktingar. FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer vilka som är i behov av vidarebosättning och kontaktar sedan de länder som tar emot kvotflyktingar.

5000 kvotflyktingar är förvisso en ynklig siffra i en tid då 65 miljoner människor sägs vara på flykt. Men Sverige kan inte som enskild nation göra allt själv. Därför var mötet i New York ett litet steg i rätt riktning för att få fler länder att ta ansvar.

Ytterligare en välkommen nyhet var löftet att öka det ekonomiska stödet till hjälp i flyktingarnas närområde. FN:s flyktingorgan UNHCR har länge arbetat med få resurser till hands. I fallet Syrien har flyktingorganet knappt fått in hälften av de utlovade pengarna för att förse syriska flyktingar med mat och vård. Och i krigets Jemen är det ännu värre. Där har UNHCR inte ens fått in 20 procent av vad som utlovats. Nästa år kommer UNHCR behöva minst 110 miljarder kronor för att möta behoven i de allt mer växande flyktinglägren runt om i världen.

Men det internationella samfundet har inte hostat upp pengarna som de lovat.

"Det finns bara en lösning, att alla hjälps åt" sa Stefan Löfven efter FN-mötet. Det har än så länge varit lättare sagt än gjort. Förhoppningsvis blir mötet i New York startskottet på den förändring som behövs för att möta den omfattande migrationen.