Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vall

Annons

utgjorde under tidig medeltid ett storgods på vars mark Valbo kyrka och senare även prästgården uppfördes. Prästbostället Vall, som motsvarade fyra-fem normalstora hemman, drogs in till kronan i slutet av 1500-talet för att bli kungsladugård.
Vall återgick därefter till kyrkan en tid för att 1602-1603 på nytt dras in till kronan. Kungsladugården eller Vall låg vid Kungsbäcken cirka 600 meter öster om Valbo kyrka. 1617 delades egendomen till fyra kronohemman.
Landshövdingen Jacob Fleming uppförde på Vall 1679-1680 en huvudbyggnad av trä. Sedan huset brunnit 1709 uppfördes en ny byggnad 1710. Den byggdes om 1759 men förföll när den inte behövdes sedan Gävle slott restaurerats, och den revs på 1800-talet.
På 1800-talet var Vall utarrenderat till Gävleborgs läns hushållningssällskap som lantbruksskola. Walls AB bildades 1855 av egendomsägare i länet och hushållningssällskapet för att driva skolan, som först hade lokaler på Åby gård och från 1859 på Vall. På Valls östligaste ägor vid Gavleån uppfördes då herrgårdsbyggnad, lärosalar, stall och ladugård.
1889 flyttades skolan till Hälsingland och arrendet för Vall övertogs av Wilhelm Fogelmarck, som varit föreståndare för skolan. Från 1909 disponerades området av Hälsinge regemente som övningsfält, och det inkorporerades 1919 i sin helhet i Gävle stad. På områdets mark låg Kungsbäck som redan 1905 hade köpts av Gävle stad för att upplåtas till regementet.
Herrgårdsbyggnaden användes som översteboställe 1910-1965 och därefter av frivilliga försvaret. 1998 bildades studentföreningen vid Högskolan i G Stiftelsen Stora Vall-Studentföreningarnas hus, och den tog över ansvaret för herrgården. Beskow,H: Bruksherrgårdar i Gästrikland; Från Gästrikland 1964 och 1986; Sterner, J: Gatunamn och Gävlehistoria (Från Gästrikland 1997).