Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Valrörelse i repris

Annons

Fastighetsskatten har en förmåga att dyka upp som gubben i lådan under Almedalsveckan. Alliansen gjorde fastighetsskatten till ett huvudnummer 2006. Som bekant gjorde man också helt om när regeringsmakten väl erövrats. Vallöftet övergavs. Istället för slopad skatt blev det en kommunal avgift.

I måndags var det oppositionens tur att ta tag i frågan. Mona Sahlin, Lars Ohly och Peter Eriksson presenterade en lösning där ägare av villor med ett taxeringsvärde över 4,5 miljoner får höjd skatt medan de flesta andra betalar lika mycket eller något mindre. Det är symbolpolitik, förslaget har en fördelningsprofil, men förändringarna är på marginalen.

Sahlin betonade att det rödgröna laget alltid har finansieringen klar när nya förslag läggs fram. Till skillnad alltså från Alliansens kringelkrokar. ”Med oss vet människor vad som gäller.”, förklarade Sahlin. Ett smått provocerande påstående med tanke på alla vidlyftiga löften om miljarder till Volvo och Saab.

Uppenbarligen har de rödgröna bestämt sig för att kopiera Alliansens framgångsrecept från förra valet. Troligtvis är det en taktik som gynnar småpartierna. Framförallt Vänsterpartiet har ett stort intresse av att sola sig i glansen från Socialdemokraterna. Ohly måste stärka sina kort om han ska framstå som en trovärdig ministerkandidat.

Däremot är det svårt att förstå vad Sahlin har att vinna på upplägget. Alliansen hade ett behov av att visa sig regeringsdugliga. För S är det precis tvärtom. Det är snarare ett svaghetstecken att det en gång så dominerande partiet låter sig styras av politiska småsyskon.