Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var går äldersgränsen för att få vård?

/
  • Arkivbild Ny teknik. Behovet av vård ökar i takt med åldern och ny teknik har gjort det möjligt att operera på ett sätt som är lindrigare för patienten.

Stockholm (TT)
Allt fler i hög ålder kan få en ny höftled, starroperation eller dialysbehandling. Men behandlingen kostar - och det är inte alltid säkert att den gör nytta.

Annons
Det är när vi blir äldre som behovet av vård är störst. En inventering som Socialstyrelsen gjort visar att de som är 65 år och äldre stod för 54 procent av alla vårddagar under 2001. Gruppen motsvarar drygt 17 procent av befolkningen.
Förutom det akuta vårdbehovet har det på senare år blivit möjligt att operera patienter högt upp i åldern. Orsakerna är flera: medellivslängden ökar och det är friska år som läggs till livet. Ny teknik gör att det går att operera på ett sätt som är lindrigare för patienten.
Under 1990-talet närapå trefaldigades antalet starroperationer. Patienter högt upp i åldrarna opereras för förträngningar i hjärtats kranskärl. Det händer till och med att 90-åringar får en ny njure.
- Det bedrivs för mycket högspecialiserad vård på väldigt ålderstigna och multisjuka människor utan att det finns kontrollerade studier som visar att patienten har nytta av behandlingen, säger Jonas Berglund, klinikchef på njurmedicinkliniken på Danderyds sjukhus.
- Jag skulle vilja bespara dem en sjukvård som medför mer lidande än livskvalitet.

85 år och frisk
Ålder får inte vara ett hinder för att få behandling, slog Prioriteringsutredningen fast för några år sedan.
- Är man 85 är det inte så att man står med ena foten i graven. Den beräknade överlevnadstiden hos en 85-åring kan vara sex till åtta år. Samtidigt opererar vi tumörsjukdomar hos 50-åringar där överlevnaden är två år, säger Thomas Ihre, ordförande för Svenska läkaresällskapet som är läkarkårens vetenskapliga organisation.
Men man måste samtidigt titta på den nytta som den enskilde patienten har av den vård som ges, påpekar han.
- Visst kan vissa behandlingar diskuteras. Bara för att man är 85 år betyder det inte att man ska få sin höft utbytt.
Det är det här som kan vara svårt, medger han.
- Varje läkare är läkaretiskt inställd på att ge sin patient optimal behandling. För att avstå krävs att behandlingen inte har effekt, att den innebär en stor risk för patienten eller att patienten själv inte vill ha behandling.

Ökar kostnader
Dilemmat för sjukvården är också att det kostar att göra människor friska.
Oförmågan att hålla igen på kostnaderna har gjort att landstingen inte ens under de goda åren fick ekonomin att gå ihop. I år beräknas det samlade underskottet hamna på 4,2 miljarder, och besparingar väntar.
- Definitivt kommer kostnaderna att öka i Sverige. Alla länder har samma problem: sjukvårdskostnaderna drar i väg överallt på grund av att de äldre blir fler samtidigt som möjligheterna att behandla längre upp i åldrarna ökar, säger Roger Molin som är biträdande avdelningschef på avdelningen för hälso- och sjukvårdspolitik på Landstingsförbundet.

Medicinkliniker
Ett problem för landstingen är att patienter vårdas på sjukhus för tillstånd som inte kräver sjukhusets kompetens och resurser. Ett exempel är att 20 procent av patienterna på landets medicinkliniker egentligen är medicinskt färdigbehandlade.
Jonas Berglund vänder sig mot att patienter i livets slutskede omhändertas i den högteknologiska vården i stället för att få sluta sina dagar hemma.
- Bara för att man avstår från teknologisk behandling innebär inte att man avstår från behandling över huvud taget, utan att man inriktar sig mer på god omvårdnad, god palliativ vård om det är i livets slutskede. Och livets slutskede kan vara i många år.
Christina Olsson/TT

Mer läsning

Annons