Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Var varsam med Adelcrantz verk

Var oändligt varsam med Rådhuset i Gävle, som den eleganta rest från 1700-talet det är, manar Carl-Göran Wallman.

Annons

I den debatt som nu fyller insändarsidor i våra lokala tidningar konstaterar jag med stigande förvåning att ingen av de kommunala intressenterna verkar ha visat ett seriöst intresse av att väga in de konst- och arkitekturhistoriska aspekterna på frågan om Rådhusets användning.

De enda jag har hittat är David Nyström i GD (ledaren 28 februari) och häromdagen en grupp äldre socialdemokrater, Seniorklubben (GD 2 mars). Heder åt dessa!

Rådhuset ritades ursprungligen på 1780-talet av den då kanske störste svenske arkitekten vid sidan av Carl Hårleman – Carl Fredrik Adelcrantz. Gävle präglades under den gustavianska erans sena decennier av goda ekonomiska tider – Per Ennes, Valley, Garberg, Elfstrand och många fler är kända i Gävles ekonomiska historia.

Gustav III:s riksdag i Gävle år 1792 kom att vara en av höjdpunkterna men också slutet på den gustavianska eran. Men innan dess så hade "gustavianerna" blivit trendsättare vad gäller smak inom måleri och byggenskap. I det sammanhanget ska man se det uppdrag som hovintendenten och Gustav III:s vän Adelcrantz av stadens ledning fick att rita ett nytt rådhus i Gävle.

Adelcrantz stod då på höjden av ryktbarhet – han ritade Gustav III:s och Stockholms och landets första operahus (som revs 1890, ett beslut som under 125 års tid hävdats ha varit ett av vårt lands grövsta kulturmord). Adelcrantz ritade Kina slott vid Drottningholm samt Drottningholmsteatern, och medverkade vid tillkomsten av flera av den svenska konsthistoriens allra främsta slottsanläggningar, såsom Sturehov , ägt av Gävlebördige finansministern hos Gustav III, Johan Liljencrantz. Han har även ritat Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, den kyrkogård där statsministern Olof Palmes grav finns.

Denne framstående arkitekt fick alltså uppdraget av stadens ledning att rita vårt rådhus i Gävle, och som förebild tror man att han delvis haft det kända Hotel de Ville (Stadshuset) i Nancy i Frankrike.

Han gjorde tre utkast, varav ett visar ett något lägre och mer avlångt hus. Förebild till den slutliga versionen tror man i viss mån kan ha varit operahuset i Stockholm.

En kommunal anläggning av denna storleksordning var något nytt för svenska provvinsförhållanden. Adelcrantz fick i viss mån fria händer, och Rådhuset ritades så att det kunde användas av både magistrat, dåtidens kommunstyrelse, domstol och så vidare.

I huset startade Pehr Ennes Gefle sparbank år 1824 – en av Sveriges första. Rådhustorget blev stadens absoluta centrum, omgivet av eleganta privathus såsom det Elfbrinkska och Valley-Elfstrandska. Hela området var en enhetlig 1790-talsmiljö, som senare förstärktes av att Pehr Ennes byggde sitt privata hus, det som i dag är stadshuset.

Ritningarna till detta hus gjordes av Carl Fredrik Sundvall, Adelcrantz egen systerson, mest känd som arkitekten bakom universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala och till Stjernsunds slott utanför Askersund.

Ett av Adelcrantz vackraste och mest lättillgängliga hus att besöka är Konstakademin på Fredsgatan i Stockholm, mittemellan Tegelbacken och Operan vid Gustav Adolfs torg. Det har stått i princip oförändrat sedan det byggdes.

Under tiden som Nationalmuseum nu ska renoveras är Konstakademin upplåten för aktuella utställningar – just nu kan man se fotografen Hans Gedda. Går man in i akademins stora hall kan man uppleva en miljö ännu präglad av sent 1700-tal. Material om Adelcrantz finns att erhålla, så passa på att titta in där vid kommande Stockholmsbesök.

När Rådhuset blev svårt skadat vid stadsbranden 1869 gick uppdraget att rita ombyggnadsförslaget till arkitekten Gustaf Dahl (1835-1927). Denne verkar ha nonchalerats i diskussionerna och setts helt som en ointressant andraplansfigur.

Dahl var faktiskt en uppskattad arkitekt vid 1800-talets slut och är bland annat arkitekten bakom Kungliga Biblioteket i Humlegården i Stockholm. Detta hus är givetvis k-märkt och vid entrén sitter en minnesplatta med data om honom.

Så Adelcrantz fick en värdig efterträdare i Dahl, inte bara som arkitekt i Gävle utan även i arbetet som professor vid Konstakademin och överintendentämbetet i Stockholm!

Vad än Gävles rådhus kommer att användas till, så måste man vara varsam med byggnaden. Jag tror inte att en storskalig restaurangrörelse är helt i Adelcrantz eller Dahls anda.

Jag uppmanar Gävles kommunledning att noga överväga vad som sägs i Länsstyrelsens beslut när man avslår ansökan om byggnadsminnesförklaring. Där påminner uttryckligen Länsstyrelsen om att den gällande detaljplanen säger att "fasader ska bevaras, trapphall och tingssalar ska bevaras, listverk ska bevaras i vissa av rummen. Bygglov behövs dessutom för underhållsåtgärder för byggnadens yttre och för vissa rum."

Att Rådhuset inte blev byggnadsminne därför att landet har tillräckligt med intressanta rådhus kan jag acceptera. Men – det lär inte finnas ett enda ritat av Adelcrantz! Och inte av Gustaf Dahl för den delen heller.

Så var i stället ofantligt varsam med denna rest från det eleganta 1700-talets Gävle! Liksom om den vackra miljön runt Rådhustorget och centrum.

Källor: Ur Gävle stads historia 1946, Stig Fogelmarck C F Adelcrantz (doktorsavhandling 1952), Sv. konstnärslexikon Dahl, Konstakademin, div publ material, Upptäck arkitekturen – sevärt i Gävle och Sandviken 1999 , sid 22-26 Gösta Carlestam