Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varsågod och sila!

– Nu avbryter vi matteräkningen, det här var mer spännande.
Förskolläraren Katarina Lundén tar en paus i undervisningen när fluortanten kommer in genom dörren med en bricka i var hand.

Annons

På brickorna balanserar Anita Törnhult ett 30-tal plastmuggar med fluorskölj. Hon jobbar som tandhygienist på Slottstorget och åker ut till skolorna i rollen som fluortant tre gånger i veckan.

I går besökte hon Hagaströms skola för andra gången.

– Visst vet ni varför det är viktigt att skölja med fluor?

– För att tänderna ska bli starkare, svarar en tjej i förskoleklassen.

– Ja, för de tänder ni får nu ska ni ha kvar hela livet, säger Anita Törnhult.

Under den minut som barnen sköljer passar hon på att visa hur tandborstningen ska gå till.

– Det är jätteviktigt att mamma och pappa hjälper till på kvällen, säger hon.

Nästa besök blir i klass 6 som har träslöjd. Även här får eleverna en kort undervisning.

– Tandborsten ska vara fin, om den spretar åt alla håll gör den mer skada än nytta. Kom ihåg att borsta i minst två minuter.

Någon gång på 90-talet försvann fluortanten från grundskolan. År 2005 återuppstod hon som idé och har sedan dess blivit ett allt vanligare fenomen i klasserna.

– Generellt sett har tandhälsan ständigt förbättrats, men i vissa grupper är karies fortfarande ett problem. 25 procent av barnen borstar inte med fluortandkräm varje dag, säger Anette West, klinikchef och ansvarig för fluorsköljningen i länet.

På de skolor som tackat ja till Folktandvårdens erbjudande besöker fluortanten sexårsverksamheten och klasserna 6-9 varannan vecka. Bland dessa elever gör fluoret mest nytta.

I Sandviken omfattas alla skolor av Folktandvårdens fluorsköljningsprogram. Av Gävles 34 skolor står ett 15-tal fortfarande utanför.

– Det har tagit tid att få skolorna att ställa upp. Vi försöker få dem att förstå att det är vi som gör jobbet och att besöket bara tar några minuter. Några skolor är skeptiska, men dem bearbetar vi, säger Anita Törnhult.