Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vart försvinner skolpengarna?

Gävle lägger mer pengar per elev på undervisning jämfört med riksgenomsnittet, men eleverna i Gävles kommunala skolor har sämre betyg än riksgenomsnittet. Vart försvinner Gävleborgarnas skattepengar? undrar Bengt Ericsson i en replik till Elin Lundgren, S.

Som ett genmäle till den socialdemokratiska riksdagsledamoten Elin Lundgrens debattartiklar den 9 och 26 oktober i GD om friskolor och deras vinster är vi till att börja med överens om det osmakliga i att vissa aktörer kan göra övervinster på skolans bekostnad. Men sedan hänger jag inte med.

Elin Lundgren skriver att valfriheten alltid har ett pris, är det okej att ditt barn skall betala priset? Vad menar du? Betalar en elev ett högre pris om han (hon) väljer en privat skola med omvittnad god ordning och hög kvalitet mot en kommunal?

Att detta är en kontroversiell fråga i Lundgrens parti framgick nyligen i Agenda, där partiledaren Stefan Löfven menade att kvaliteten på undervisningen och inte ägarförhållandena är det väsentliga!

Lundgren skriver vidare: Det viktigaste måste vara att alla våra barn får en god skolgång som rustar dem väl för framtiden. Där är vi överens, men för att nå dit är jag övertygad om att eleverna inte väljer skola efter ideologi eller ägandestruktur utan efter skolans uppnådda resultat.

Ett exempel på detta är Engelska skolan i Gävle som på kort tid blivit kommunens största. Jag har ingen relation till denna skola och är på inget sätt en ambassadör för den, men likväl hänvisar jag här till den som jämförelse i din argumentation mot privata skolor.

Svaret på varför den väljs så frekvent är naturligtvis dess goda rykte om god ordning och hög kvalitet gällande kunskapsresultatet vilket inte minst framgår av Skolverkets statistikmaterial Siris. Ett exempel av många är meritvärde för landets skolor (snittbetyg i poäng) där genomsnittet för hela landet är 207,7 för Gävle kommun 198,2 samt för Engelska skolan 246,9!

Elin Lundgren skriver att friskolorna medvetet satt för höga betyg för att göra dem mer attraktiva. l Skolverkets statistik motsägs detta. (Se tabellen ovan.)

Lundgrens påstående om att friskolorna medvetet sätter för höga betyg har inget stöd i den uppföljning som presenterades i GD den 8/10 gällande skolförvaltningens jämförelse mellan avgångsbetygen från grundskolan och A-kursbetygen på gymnasiet. Kvalitetsavdelningen konstaterar att avvikelsen mellan dessa betyg är mycket liten för Engelska skolan.

Enligt Lundgrens resonemang går friskolans vinster inte tillbaka till verksamheten utan till skatteparadis. Detta borde ju innebära att dess undervisning blir drabbad. Vad jag då inte kan förstå är hur Engelska skolans resultat kan bli så mycket bättre än den kommunala skolans?

Skolverket genomför tillsyn av landets skolor. För Gävles del har resultatet nyligen redovisats efter tillsynen 2011.

Det är ingen inspirerande läsning!

Här följer några påpekanden:

• 71 procent av eleverna i avgångsklasserna fick fullständiga betyg, vilket är sämre än riksgenomsnittet

• 25 procent av eleverna i årskurs nio nådde inte kravnivån i matematik på nationella proven.

• Statistiken visar att 40 procent fick högre slutbetyg än resultatet på de nationella proven.

• De fristående skolornas resultat ligger över de kommunala skolornas.

• Meritpoängen för Gävles kommunala skolor är lägre än riksgenomsnittet.

• Över en femårsperiod (speciellt de två senaste) har resultatet för kommunens skolor försämrats.

• Oklarheter i beslutfattandet.

• Brister i att anpassa undervisningen efter elevernas behov.

• Stora resultatskillnader mellan skolorna.

Om man ytterligare fördjupar sig i Skolverkets statistik kan man konstatera att kostnaden för undervisning per elev i Gävle kommun är 40 800 kronor mot genomsnittet för riket 45 600 kr. Alltså en differens på 4 800 kr per elev. Eftersom det finns cirka 10 000 elever i kommunen innebär det cirka 48 miljoner.

Direkt frågande blir man när det framgår att Gävle kommun har något större totalkostnad för grundskolan jämfört med gruppen större städer. Till vad går mellanskillnaden? Ingenstans framgår vart dessa pengar tar vägen. Detta borde naturligtvis redovisas!

Ur denna statistik framgår alltså att totalkostnaden per elev är i princip lika stor i Gävle som i andra jämförbara kommuner. Osökt frågar man sig då varför betygsresultaten är så mycket lägre i Gävle? Naturligtvis bör kommunledningen ställa sig samma fråga!

Elin Lundgren, då du är väl medveten om att vi lever i ett kunskapssamhälle och att kunskap i olika former efterfrågas och kommer att efterfrågas allt mer, kan jag inte förstå varför du pläderar mot fungerande friskolor, samtidigt som den kommunala skolan i Gävle kontinuerligt tappar i kvalitet (enligt all tillgänglig statistik). En intressant fråga är, hur skulle du själv välja?

En seriös och prestigelös kvalitetsrestaurering av vår kommunala skola bör skyndsamt prioriteras. Att lägga skulden på friskolorna i stället för att analysera sina egna tillkortakommanden förefaller enkom oprofessionellt! Kommunen måste ta situationen på högsta allvar.

Det gör man naturligtvis inte genom att spara 90 miljoner på fyra år som nu skall ske. En sammanslagning till större och effektivare skolenheter är vad som för närvarande ses som den primära förbättringsåtgärden. Detta kan möjligen bidra till en del men framförallt är väl problemet av pedagogisk och organisatorisk natur där skolledarfunktionen särskilt bör belysas.

Till att börja med är det väl lämpligt att analysera de förändringar som genomförts under de senaste fem åren, eftersom resultaten enligt Skolverket kontinuerligt försämrats under denna tid.

Kommunen är i många sammanhang angelägen om att profilera sig som en attraktiv kommun. Att då år efter redovisa skolresultat långt under genomsnittet för landet är ingen bra reklam!

Bengt Ericsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel