Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vem har svaret, om inte urmakaren?

Nu är helgerna över och klockan kopplar greppet. Följ spåren efter uppfinnaren Olof Ohlson från Hede­sunda, som ägnade sitt liv åt att få tiden att gå så ­exakt som möjligt.

I oktober 1888 lämnade urmakaren Olof Ohlson Gävle för att söka arbete och bosatta sig i USA.

Knappt ett år senare var han anställd vid världens största klockfabrik, Waltham Watch Company i Massachusetts.

Med sin skicklighet blev han snabbt en av fabrikens ledande män och med titlar som General Superintendent, Master Mechanic och Master Designer basade han över tusentals anställda i koncernen. Ohlson konstruerade, designade och patenterade själv de flesta delarna till de världsberömda Waltham-klockorna och blev med tiden, med sina drygt 30 patent inom klockmekanik, en av Amerikas mest kända uppfinnare.

Bondsonen Olof Ohlson var född 1864 på Högnäs gård i Hedesunda. I övre tonåren lämnade han bondelivet i sin hemby för att utbilda sig till urmakare i Gävle. Han fick i början av 1880-talet plats som lärling hos Jonas Meurthin, en av Gävles mest framstående urfabrikörer på Drottninggatan 28. Efter avslutad utbildning och avlagt gesällprov i december 1885 belönades Olof Ohlson med Hantverksföreningens stora silvermedalj, ett tecken på att han visat stor skicklighet inom sin yrkesgrupp.

I december 1886 skrev han sig permanent som urmakare i staden, men redan efter två år, den 5 oktober 1888, packade han sina väskor och lämnade Gävle för att bosatta sig på andra sidan Atlanten – i USA.

 

I augusti 1889 kom Ohlson till staden Waltham, i närheten av Boston i Massachusetts. Där låg vid den tiden världens största klockfabrik, Waltham Watch Company, med omkring 4 500 anställda. I fabriken arbetade sedan tidigare ett flertal svenska och norska urmakare och Ohlson fick omedelbart anställning. Med sina goda referenser avancerade han snabbt till fabrikens Master Designer, med ansvar att utveckla alla kommande Waltham-modeller. Med sitt tekniska kunnande och sin innovativa förmåga gjorde Ohlson en stor mängd uppfinningar och förbättringar, inte bara på de fickur och armbandsur som företaget tillverkade, utan även de maskiner som tillverkade klockdelarna.

På sitt kontor, som av alla kallades Ohlsons Office, experimenterade han med sina uppfinningar och förbättringar. Vid sin sida hade han två assisterande urmakare, svensken John Ekwall och norrmannen Ole O Aune.

 

I september 1907 fick Ohlson ännu en ledande befattning i företaget. Då blev han utnämnd till General Superintendent med ansvar för hela fabriksverksamheten. Waltham-klockorna blev med tiden världens mest kända och exklusiva klockor. Från mitten av 1880-talet producerade företaget några av de mest exklusiva fickur som någonsin skapats och det mest exklusiva i 18k guld, ”Premier Maximus”, konstruerades 1908 av Olof Ohlson.

Alla klockor som lämnade fabriken var också graverade med ett individuellt serienummer som än i dag kan visa exakt dag för produktionen.

 

Men det var ändå inte inom själva urmakeriet som Ohlson fick sitt mesta beröm. Det var genom konstruerandet av de automatiska maskinerna som tillverkade delarna till alla klockor. På det området hade han koncernens bästa kunskap och fick därför titeln Master Mechanic. Om det blev fel på någon maskin och ingen kunde hitta felet, så sade personalen bara ”ask Mr Ohlson”. Och givetvis tog det inte lång tid för Ohlson att hitta felet.

Med åren blev uttrycket ”ask Mr Ohlson” även ett välkänt ordspråk också bland invånarna i staden Waltham. Om det var något som man inte visste eller ville veta, så ryckte man bara på axlarna och sa ”ask Mr Ohlson”.

 

Genom åren tog Olof Ohlson 32 olika patent inom klockmekanik i USA, det första i januari 1897. Han hade patent på bland annat uppdragsanordningarna ”skipper” på Waltham-klockorna, en balansbom, en rekylande spärrhake och en ruckarm som kallades Ohlsons regulator.

Han tog även i april 1913 patent på en flygmaskin, en tryckmätare 1920 och en väggklocka 1921. Ohlsons innovationer och skicklighet uppmärksammades inte bara i USA. Han var vida känd i urmakarkretsar världen över och tilldelades genom åren ett flertal utmärkelser. 1915 belönades Ohlson med guldmedalj på Panama Pacific Exposition i San Francisco och i augusti 1922 fick han av kung Gustaf V, genom den svenske vice konsuln i Boston, ta emot den svenska Vasaorden. Ännu ett erkännande för hans mångåriga tekniska och vetenskapliga arbete. 

 

Ohlson blev trogen Waltham-koncernen i nära 45 år. 1933 lämnade han företaget med pension och hyllades då som företagets genom tiderna främsta tekniska designer. Han var då 69 år men blev dock ingen stillasittande pensionär. Ohlson startade i stället ett eget bolag i Waltham, Ohlson Metal Products Company, med inriktning på finmekanik. 

Waltham Watch Company, som startade 1850, var fram till 1950-talet världsledande inom klockindustrin. De exklusiva klockorna gjorde succé över hela världen och genom åren producerade företaget omkring 40 miljoner högkvalitativa klockor, hastighetsmätare och kompasser.

1957 upphörde all produktion och företaget ombildades till Waltham Precision Intrument Company. Rättigheten till namnet Waltham Watch Company såldes till Hallmark Watch Company i Chicago, som fortsatte att sälja importerade klockor med namnet Waltham. Än i dag kan man köpa moderna kvartsur som heter Waltham, men de har inget samband med de ”äkta” Waltham Watches, som alltså gick i graven 1957.

 

Olof Ohlson själv avled vid 81 års ålder den 25 februari 1945 i sitt hem på 9 Central Avenue i Newtonville i Massachusetts.

Den världsberömde klockdesignern, Hedesundasonen och Gävlebon, och som under decennier var en av de viktigaste länkarna i världens största klockfabrik, vilar i familjegraven på Newton Cemetery i Massachusetts.

Jan G Ljungström