Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Wanja sänder ut

Annons

Utanför LO-borgen i Stockholm står August Palm staty. Det känns nästan ironiskt: den brinnande folktalaren och rabulisten, han som for ut mot kapitalister och överhet, profiter och utsugning. Skräddaren och idealisten, med det upproriska, oförsonliga ordet i sin makt. En fruktad retoriker. Oförskämd och medryckande. Vid sidan om Fabian Månsson kanske arbetarrörelsens vassaste ordmakare någonsin.

Därinne i borgen härskar Wanja Lundby-Wedin. På webben skickas vad som förmodligen anses vara ett försvarstal ut, men som inte är något sådant, utan snarare en bekräftelse på ett haveri. LO-ordförandens retorik är direkt undermålig: stapplande, trevande och osäker. Den kanske vill vara ödmjuk, men den besvarar inte återkommande frågor från medierna, vanliga medlemmar och andra, reder inte ut oklarheter runt bonusar och svindlande ersättningar.

Huruvida ordföranden blev lurad eller inte att underteckna dirrarnas feta avtal, webbsändningen ger inget svar på det heller. Varför hon begår detta till synes desperata utspel förstår man inte riktigt. För det är ingen pudel hon gör. Kanske är det enbart en illustration av den teori som påstår att en förändring håller på att ske från kommunikations- till sändarsamhället. Wanja sänder ut, hon vill inte ha någon dialog, inga besvärande frågor, inga avbrott. Hon talar TILL oss, inte MED. Intressant hållning från en demokratiskt (?) vald person... Det är långt till det munhuggeri som uppstod vid mäster Palms offentliga möten, och som han älskade. Det var hans livsluft.

Oavsett om hon tänker sitta kvar eller inte: vad som sänds ut från det som ibland har kallats ”Vatikanen” är ett förlorat ansikte, en tappad legitimitet. Det finns ingen återvändo.

Symtomatiskt vänder mäster Palm, i sin sturska hållning i statyns form, henne ryggen. Eventuella, oroliga rörelser i graven känna vi i skrivande stund icke till...