Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det doftar jul i torggummans verkstad

/
  • Hon blev en torggumma till slut. Anna-Karin Magnusson började med tio kransar på ett campingbord. Nu har hon fullt upp året runt med sitt intresse

När hon var liten kom hon ofta hem med fickorna fulla med stenar och kottar.
Hon har alltid tyckt om att vara i naturen och ser den som en inspirationskälla till det mesta.

Annons
- Jag är inte mycket för plastfigurer som julpynt, säger Anna-Karin Magnusson. Jag vill helst använda naturmaterial när jag gör arrangemang och det är inget mode i det men de flesta tycker om det. Just nu är det mycket nötter, kanel och äpplen.
Hon tycker att det viktigaste med julen är dofterna. Hon luktar på en stjärnanis och blundar.
- Det är väl så man minns sina jular som barn, säger hon. Man kommer ihåg hur gott det luktade.
En julgrupp är inte svår att göra själv och det blir ett personligt och levande julpynt eller present. För att rötterna inte ska riskera att bli övervattnade och börja ruttna är det bra att lägga lecakulor i botten. Sedan är det bara att fylla på med plantor, jord och mossa. Förut plockade Anna-Karin all mossa själv. Men eftersom hon är mån om att inte lämna fula sår efter sig i naturen, tog det väldigt lång tid när hon måste gå långt för att ta lite här och lite där.
- Men många har ju fulla gräsmattan med mossa som de ändå vill bli av med, säger hon. Det är ett bra tips att ta reda på den.

Ett annat tips är att använda gamla sockerkaksformar i stället för krukor. Har man ingen gammal hemma brukar det finnas billiga på loppis. Man kan nästan känna doften av nybakt kaffebröd bara av att se dem. Anna-Karin har ett helt lager med begagnade sockerkaksformar. De hittade hon av en slump när hon var på ett skrotupplag och letade material till hyllor. Något bageri hade precis lagt ner eller bytt ut sina redskap och Anna-Karin såg direkt att hon kunde få användning för formarna.
- Många nygjorda krukor ser ju ut som gamla bakformar, påpekar hon.
Hon tycker om enkla arrangemang utan alltför mycket krimskrams.

I en avlång brödform har hon satt en lång rad med hyacinter, både enkelt och vackert. De avlånga formarna passar perfekt som adventsljusstakar också. Även i dem brukar hon lägga lecakulor i botten, för att det inte ska bli alltför tungt. Därefter häller hon över gips och stoppar ner färdiga ljushållare i gipset eller tjocka blockljus direkt. I mossan runt ljusen passar det fint med gula, torkade apelsinklyftor. Dem gör hon själv, en timme i ugnen på hundra grader och de blir som skira och gyllene smycken. Nötter och små kanelbuntar med snöre runt fäster hon praktiskt och enkelt med en limpistol. Och äpplena trådar hon, sticker en ståltråd igenom, virar ihop och sticker ner i jorden. Vill man få ett lekfullare uttryck är pepparkakor ett tips.
- Och polkagrisar blir jätteläckert.

Egentligen hade Anna-Karin tänkt att hon skulle bli lärare, hon började läsa engelska på högskolan. Men efter flera praktikplatser och sommarjobb på olika blomsteraffärer gled hon mer och mer över till det här med blommor.
Första gången hon skulle prova att sälja sina alster var inför allhelgonahelgen för fyra år sedan. Hon hade tillverkat ett antal kransar, dekorerade med näver och kastanjer som hon plockat själv. Hon ställde sig med ett campingbord på "bondtorget" i ena hörnet av Stortorget i Gävle, och sålde slut på alla tio direkt.
-Jag stod hela nätterna och band nya, minns hon.
Efterfrågan fanns där och utbudet utvecklades till dörrkransar och olika arrangemang. Nu står hon där så mycket hon orkar året runt.
- Varje morgon ångrar jag mig, det är mycket jobb med att packa upp en hel butik, säger hon och skrattar.
- Men så fort det börjar komma fram folk som pratar och tycker att jag har fina grejer, då är det jättekul igen. Det finns en stor frihet med att sälja på torget också. En butik måste hålla sina öppettider, jag kan hoppa över någon gång om jag skulle vilja det.

Gävle har en attraktiv och levande torghandel, för att få en fast torgplats måste man stå länge i kö. Egentligen var det för att marknadsföra sin tillverkning hemma i källaren som Anna-Karin ställde sig på torget. Men hon fick förväntningar på sig att stå där och sedan i höstas har hon en fast plats.
- Jag blev en torggumma till slut, säger hon och ler igen.
- Det svåraste är att klä sig. Jag brukar ha dubbla jackor och kan knappt röra mig, men jag fryser inte.
Hon kallar sig självlärd, men har varit på flera inspirationskurser i Holland där de är duktiga på blommor. Just nu har hon mycket att stå i, både äldreboenden och företag vill ha julfint. Hemma i köket står rader med amaryllisar på tillväxt.
-Den är min favorit, amaryllisen, säger hon. Både som snittblomma och i kruka. Den brukar dessutom vara bra för allergiker, som kan ha det jobbigt med hyacinter till julen.

Helen Granditsky
026-15 96 41
helen.granditsky@gd.se

Mer läsning

Annons