Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När funktionen får bestämma formen

/
  • Heminredning i funktionalistisk, ren och avskalad stil har blivit Pehr-Magnus Magnussons intresse. Men han tycker också mycket om Esa Toivonens gubbar från betydligt senare tid.

Jag har gått omkring inuti en inredningstidning. Där allting är sådär overkligt perfekt, fast på riktigt.
Det är otroligt snyggt, möblerna står placerade som dyrbara pjäser.

Annons
Inte ett spår av slitage trots att han har bott där i åtta år. Det måste vara kvaliteten.
När vi pratar ekar det i rummet, fast det har han inte tänkt på själv.
Pehr-Magnus Magnusson ler åt mig när jag frågar precis samma sak som han har hört så många gånger förr. "Var gör du av alla grejor?"
- Det är en vana tror jag, att lägga allt på sin plats direkt.
Han håller fast vid den lättsamma tonen.
- Det är konstigt, fortsätter han, men det blir lättare stökigt när man har det så här avskalat. Det räcker att bara en grej ligger framme och den syns tydligt på en gång.
Heminredning i funktionalistisk, ren och avskalad stil har blivit Pehr-Magnus intresse. Något helt annat än jobbet på Materials Technology i Sandviken.

Att det blev just funkis beror kanske delvis på Pehr-Magnus uppväxt. Hans föräldrar hade också en lite striktare stil. När han var liten och satt i deras Jetson-fåtölj av Bruno Mattsson, kände han att han trivdes med den. Ett intresse för form och design växte fram.
- Funktionalism betyder att funktionen får bestämma formen, förklarar han. En stilepok som började på tjugotalet och som höll i sig till början av trettiotalet.
Enligt en av de mest kända formgivarna Le Corbusier kunde interiörutrustningen i en bostad reduceras till tre kategorier; förvaringsmöbler, bord och stolar.
Det finns många från den tiden som blivit kända, och många som kopieras än i dag. Mart Stams berömda stol "S33" till exempel, i läder och stålrör. Han kom på att rörens styrka tillät en konstruktion med två medar i stället för fyra ben.
- Han var den förste som kom på att man kunde göra en stol på det sättet med sammanhängande rör. Sedan gjorde Marcel Breuer en likadan fast med rotting i stället för läder. Den blev en av de mest sålda stolarna i världen.
När Pehr-Magnus flyttade in för åtta år sedan var det rymden och takhöjden han föll för.
Men den sista tiden har han letat efter något annat. Mest för att det är en hyreslägenhet, det skulle vara roligt att äga sin egen, där man får bestämma allting själv.
Vilken köksinredning man vill ha till exempel. Helst vill han bo i ett funkishus, men det finns inte så många i Gävle.
- Det här huset är från 1897 och mer art-nouveau än funkis, förklarar han. Men det är egentligen bara stuckaturen som skvallrar om att huset är så gammalt.
Det största rummet är möblerat med två sittgrupper, en högre med matbord och en lägre med fåtöljer. Fåtöljerna "Wassily" ser ut som moderna konstverk med en inbjudande lutning på sittdynan. De visar sig vara designade av Marcel Breuer på tjugotalet, en av dem som inspirerat funktionalismen. Med metall som material revolutionerade han synen på möbler. Både snygga och sköna, lika mycket möbler som konst med syfte att uppnå "strålande linjer i rummet".
Känslan ska vara stram. Alla väggar är vita, inga blomkrukor finns i fönstren, bara någon enstaka lampa och inte en matta så långt ögat når. Till och med de färska liljorna på bordet ser rena och oskuldsfulla ut. Men på en vägg händer det något annat.
Två stora tavlor av Esa Toivonen från Sandviken har fått en hedersplats och sätter hoppfullt liv i det perfekta.
- Esa är en gammal vän. Vi växte båda upp i Sandviken och har stött på varandra genom konsten. Jag har försökt påverka hur han ska måla, erkänner Pehr-Magnus och skrattar.
- Men det gick så klart inte!

På andra väggar är det kalt. Eller konstverk med funktion. Bang & Olufsens stilrena musikanläggningar ser ut som modern konst på väggen. Inga skivor syns till, men de finns där någonstans. Pehr-Magnus berättar att han brukar lyssna på Pet Shop Boys, gärna både house och klassiskt också. Framför teven står favoritfåtöljen, en stramt vräkig Le Corbusier (samme upphovsmakare som ritade FN-skrapan på Manhattan).
- Men jag ser så sällan på teve. Tittar jag blir det golf.

Han läser gärna inredningstidningar, både "Wallpaper" och nya svenska "Residens" tycker han är bra.
Han handlar på Nordiska Galleriet i Stockholm, som kan importera möbler på beställning.
Men även Ikea kan vara bra, på lampor till exempel och deras PS-serie tycker han är snygg.
Taklampan i köket kommer från Ikea. Han försäkrar att han inte har några problem med att vistas i "vanliga" hem och kan uppskatta färgglatt och pyntat, hos andra.
- Det är alltid kul att se när folk har tänkt till och kör på en linje, säger han. Det blir så lätt blandat, precis som med klädmodet byts inredningstrenderna ut hela tiden.
Han behöver inte åka till Stockholm för att titta på möbler. Både Softa och Design Forum är helt okej.
När han är på semester i Grekland eller Spanien brukar han också passa på att se sig omkring.
- Det var därifrån funkisen kom från början, Le Corbusier var bosatt där en tid. Tänk bara på de vita husen, på kuberna...
Och det stämmer ju faktiskt. Många rum jag har sett i grekiska hem har varit kala och sparsmakat inredda. Jag frågar om han vågar säga något som han tycker är fult. Och han behöver inte tänka länge.
- Hörnsoffor är inte speciellt kul och är de verkligen funktionella? funderar han högt.
- En rätt dum möbel, tycker jag. Och en takfläkt som dekoration, de med rotting på är rätt hemska, fortsätter han och ser nöjd ut.
När det är dags att gå och jag reser mig upp från den aptitliga Mart Stam-stolen i köket, går Pehr-Magnus diskret fram och rättar till den efter mig. Jag tror inte han tänker på det själv.
Helen Granditsky
026-15 96 41
helen.granditsky@gd.se

Mer läsning

Annons