Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Agnes och Hasse - ett speciellt par

TORSÅKER - Hon har blivit lite större, konstaterar Hasse och ler nöjt när han håller lilla Agnes i famnen. Det var Hasse som var barnmorska när Agnes kom till världen en snöig kväll på riksväg 80.

Annons
Ambulanssjukvårdarna Hasse och Manne har ibland kört förbi huset där Agnes bor med storasyster Alva, mamma Helena och pappa Henrik. De har ofta undrat över hur det gick för den lilla flickan och hennes mamma.
Nu ska de för första gången få träffa mor och dotter efter den annorlunda förlossningen.
När Helena öppnar dörren blir det naturligtvis en del kramar och Hasse överlämnar ett rosa paket till Agnes.
- Jag har tänkt på det titt som tätt. Det var jättekul att få träffa dem, säger Helena leende.
Huvudpersonen Agnes säger ingenting. Hon bara tittar förundrat över all uppståndelse.

Agnes föddes en snöig och kall kväll den 31 januari 2002. Födelseplatsen var Tegelbruket mitt emellan väg 68 och riksväg 80, två veckor innan planerad förlossning. Hon hade minst sagt bråttom den lilla tjejen.
Hasse och Manne jobbade dygn på ambulansen i Hofors. De satt och tittade på teve och kopplade av efter alla körningar de haft under dagen.
Samtidigt hade Helena Wallberg och dottern Alva, nu fem år, avslutat snöskottningen utanför huset på Gammelstillavägen i Torsåker. Helena kände att något var på gång men trodde aldrig att hon skulle föda barn just den här dagen. Helena nattade Alva och ringde sambon Henrik som jobbade skift. Vid niotiden på kvällen kom Henrik hem.
- Plötsligt gick det fort. Vi hade tänkt köra in men jag kunde inte ens gå ut till bilen, berättar Helena.
Henrik ringde förlossningen som uppmanade honom att ringa ambulansen.
- Larmet kom 21.27. Vi hörde direkt när de ropade ut att det var bråttom. Det hörs på rösten, förklarar Hasse.

I Torsåker bar Henrik in Helena till sovrummet. Under tiden började Manne köra ambulansen från Hofors till Torsåker. Blåljusen var på men det var snöstorm så Manne fick ta det försiktigt trots att det var bråttom. Det blev en lång kvarts väntan för Helena och Henrik.
Väl framme på Gammelstilla-
vägen lyftes Helena över på bår. Lite trångt och bökigt var det att få ut henne eftersom det gamla huset har dubbeldörrar och en del vinklar men det gick bra.
Helena var lite omtumlad.
- Jag kommer ihåg att det först blev kallt sen varmt och mysigt. Jag kände mig trygg, berättar Helena.

Sambon Henrik fick sitta fram med Manne medan Hasse tog hand om Helena. Manne hann bara vända ambulansen så gick vattnet. Hasse satte nål med dropp och kollade blodtrycket. I samma veva kom akutbilen med narkossjuksköterskan Christina. Christina följde efter ambulansen mot Gävle och sjukhuset.
Färden gick mot Tegelbruket och riks80. Manne och Henrik tittade då och då genom luckan för att se hur det gick där bak. Plötsligt ropade Hasse "förlossning" och Manne tvingades stanna vid vägkanten mitt emellan 68:an och riksväg 80. De insåg att de aldrig skulle hinna fram till sjukhuset. Helena hade börjat krysta.
- Jag minns utdrivningen som i slow motion. Allt gick enligt instruktionsboken. Jag var ju lite rädd att det skulle sticka ut en fot i stället för ett huvud, berättar Hasse.
När Agnes var född grät han en skvätt.
- Tänk att få hjälpa någon till livet, säger han rörd och tittar på Agnes som tittar tillbaka, allvarligt och med granskande blick.
Han såg till att Agnes var ordentligt omsvept i filtar innan han öppnade bakluckan och släppte in den nyblivne fadern och narkossköterskan.
Nu kunde också Manne äntligen slappna av och med ett belåtet leende styra ambulansen i sakta mak till sjukhuset.
Hasse meddelade sjukhuset "vi har fått barn!".
- Det var nog den skäggigaste barnmorska de träffat, skrattar Hasse.

Helena tycker att Hasse var duktig på att peppa henne och hon saknade inte Henrik vid sin sida. Hon och Henrik har pratat om den något dramatiska förlossningen och båda är överens om att Hasse var en bra stand in. De är tacksamma för att de slapp stå ensamma vid vägkanten den stunden. De hade aldrig trott att det skulle gå så fort. Alva tog betydligt längre tid på sig och föddes som brukligt på BB.
Hasse och Manne har varit med om många dramatiska händelser genom åren men just Agnes födelse var mycket speciell för dem båda. Oftast handlar deras jobb om sjukdomar och död så att få se livet börja var stort.
- En del kan gå en hel yrkeskarriär utan att få förlösa någon, säger Manne med stolthet i rösten.
Han har själv en dotter på snart tre år och Hasse har en flicka på åtta år och en pojke på sex. Hasse har dessutom varit med om en förlossning i ambulansen tidigare när han jobbade i Göteborg för tio år sedan. Förlossningssjukvård ingår i deras utbildning. Men rutin har det inte blivit. Agnes födelse var nästan lika stor för dem som för föräldrarna.

Efter städning av ambulansen besökte Hasse, Manne och Christina Helena på förlossningen och gav Agnes en nalle. Nallen har hon fortfarande kvar och Alva springer iväg och hämtar den. Den är brun och luddig och har en hakklapp. På hakklappen står "Välkommen gumman" undertecknat Hasse, Manne och Christina ambulans 928.
Helena har inte blivit avskräckt på något sätt av den snabba förlossningen. Hon kan mycket väl tänka sig fler barn.
- Kolla bara först om vi jobbar, skojar Hasse.

Fotnot: Hasse och Manne vill inte figurera med efternamn.

Moniqa Swälas
026-15 96 28
moniqa.swalas_gd.se

Mer läsning

Annons