Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läsarnas minnen från snökaoset

Den ena historien mer dramatisk än den andra. Många GD-läsare minns snökaoset väl. Kommer du ihåg hur det var?

Annons

 "Ja, det kommer man ju aldrig glömma! Sonen som precis hade fyllt 1 år var sjuk så jag stoppade honom i en åkpåse å sen ner i en ryggsäck för vidare 'transport' till hälsocentralen. Han var helt chockad av allt det vita å sa hela tiden 'nämen, nämen, nämen' bakpå ryggen. Det kändes som om jag hade en 'rumpnisse' på baksidan, hihi. Den ryggsäcken slänger jag ALDRIG!"

"Den första snön som lade sig redan den 4 november hade precis töat bort och för att åka skidor hade jag o familjen åkt upp till orsa där det fanns lite snö. Vi fick studera läget där hemma via tv:n och stanna kvar tills på onsdagen fast vi skulle hem redan på tisdagen då man inte fick åka in i gävle. När vi väl kom hem var det snö överallt, det var bara vitt vitt vitt. Kommer ihåg att vi klättrade på snöhögen på gården upp på taket på huset över nocken och sedan åkte vi rushkana nedför taket ner i snön, super härligt, ett minne för livet :-) "

"Hoppas snön ligger i nu så det blir ett nytt kaos, inte skulle vi väl kunna få ett bättre 10-årsjubileum än det eller?"

"Flyttade i detta snökaos i Storvik då! Där snöade det också ganska friskt! Men inte så som det gjorde i Gävle..! Skottade 2 timmar innan jag kom fram till garaget där jag skulle lämna grejor , lastade av max 10 min iväg igen för ny last efter 40 min såg det likadant ut igen!
Bara och skotta igen... Vad det vräkte ned då!"

 

"Vintern -98 minns jag gott och väl. Jag var då 6 år och skulle åka tåg till Arlanda, fast det kom ingen buss från där jag bodde så jag, min syster, pappa plus hjälp av mamma och någon till fick pulsa i djup snö till tågstationen. Det tog ca 1,5 timme att komma ner till stan som vanligen brukar ta 30 min att gå. Väl nere vid tågstationen väntar vi på att tåget ska komma, och det blir flera folk som kom. Fast tåget kom aldrig efter 2 timmars väntan så ropar det ut att tåget hade fastnat i snön. Då var det bara att vinka hej då till flyget som avgick till Kanarieöarna. Men plåster på såren fick vi bo på hotell 2 dagar för att vi inte kunde ta oss hem och sedan fick vi senare åka till Cypern istället fast den resan blev senare."

 

"Kommer ihåg det så väl. Jag var sjuk o min fd. sambo fick skotta allt själv hemma på tomten. Och sen tog det en heldag att få fram bilen ur garaget. Min syster vart lycklig när vi kom med bilen så hon kunde åka med sin lilla dotter till affären med oss. Men det var dålig med varor på affären ICA Plus, givet att det inte kunde komma fram några varubilar. Men på sätt o vis så var det mysigt, för människor runt om oss och vi själva hjälpte varann på ett sätt som vi inte gjort annars."

 

"Åkte buss till Arlanda den 4:e för flyg till Bali och var väl bland de sista som kom ut från Gävle. Hade mailkontakt med sonen som bad oss titta in på GD. Vilken chock! Gävle översnöat och vi fanns i ett land där man inte visste vad snö var för något! När vi kom hem annandag jul såg vi spåren efter ovädret i form av jättehöga snövallar."

 

"Ja, det var helt grymt. Jag bodde på Brynäs och på morgonen skulle jag gå ut med min hund Flisan, vi kom inte ut utan jag fick sätta på henne en sele och hämta en plåtbricka så jag kunde skotta undan lite snö, sen sa jag till min hund och höll i henne i selen FRAMÅT. Hon slet ut mig i snön till så kallade Väpnargatan. Min hund o jag älskade snö så vi stormtrivdes i kaoset. Vi var ute hela dagarna och skottade och hjälpte till. Alla var så trevliga, bandvagnar och snöskotrar åkte med matvaror och människor. Kommer aldrig att glömma det, det var verkligen en upplevelse. "

 

"Vem kan glömma så mycke snö? Man kändes otroligt liten när man gick från järnvägsstation upp mot stan. Drivor som var så stora, man tittade upp men såg bara snö, det var en härlig känsla att gå där. Det året glömmer man aldrig. Kanske vi får uppleva det igen nu 10 år senare, vem vet. Vi får se vad denna vinter ha att ge oss. Hoppas vi får snö, men med måtta."

 

"Det man kommer ihåg är Gävle kommuns tama insats när snön väl började falla.
Trots att många privata aktörer erbjöd att ställa upp med att snöröja så avböjde kommunen, så typiskt Gävle, därmed vart det mångdubbelt värre än vad de behövde bli.
Nästa gång mular vi de tama nissarna..."

 

"Ja, jag minns att några av mina radhusgrannar grävde fram oss andra som blev totalt insnöade. Fick en smal gång på ca 1,5m hög. Såg inte ut genom fönstren på nedre planet. Alla var så trevliga o framför allt glada under detta snökaos."

 

"Det började redan på kvällen fredagen den 4:e för då fyllde jag 16, kommer aldrig glömma min 16-års dag = )"

 

"Jag satt insnöad i mitt hus i Norrsundet under 1 veckas tid, Posten upphörde på måndagen, plogen kom inte fram. Järnvägen norr om Gävle var ej framkomlig. Virkes transporterna till Fabriken i Norrsundet stod stilla då bommarna va nedfällda uppe i Hamrångefjärden, ända chansen att ta sig ut var med skidor möjligen.. Det var så mycket snö så min bil syntes ej över snön. Så var det att bo i norrsundet straxt före julen 1998..."

 

"Jag minns den snöstormen -98 så väl. På morgonen när vi vaknade och tittade ut så var det vitt och snö överallt. Grannen kom och skottade upp vår gång för till och med dörren hade snöat igen så vi kom inte ut. Min son, då 12 år gammal var ute och lekte dagen därpå på kvällen, det var ju så kul då det hade kommit massor med snö. Sen kom han in och hade ramlat från garagetaket, det var en stor snövall som hade snöat till utöver taket och där klev han för han trodde det var taket och ramlade rakt ner i backen. In kom han alldeles blodig från munnen och jag fick ringa SOS. Jag skickar en bandvagn sa hon på SOS. Så vi åkte bandvagn till sjukhuset. Min son hade tur i oturen och klarade sig med någon avslagen tand och en spricka i armen. Så han har då ett minne för livet av snöstormen -98. Jag kommer inte heller glömma den så länge jag lever."


"Jag fyllde 22 år den 6 dec. Jag kan ju lova att jag fick äta mycke tårta själv. Ingen som kunde ta sig ut & hem till mitt lilla kalas.."

 

"En helt underbar vinter var det 98 - jag var ute i stort sett hela tiden det snöade och hjälpte folk att komma hem och lös med bilarna mm. Hoppas att det blir så igen!! Det som jag inte tyckte om var att det började att brinna i ett hyreshus på Gullregnsgatan på Brynäs som jag och min kompis fick släcka innan brandkåren kom fram i den djupa snön.."

 

"Enda sättet att ta sig fram på då var med skidor eller snöskoter,
militären lära ta bandvagn till affärerna för att en del varor tog slut, t. ex mjölk.
Kommer inte ihåg så mycket mer."

 

"Jag bodde i Uppsala då och jag minns att jag väntade och väntade på bussen men det kom aldrig någon, flera turer dök aldrig upp. Det hade tydligen kommit från ingenstans så ingen förstod någonting. Några av bussarna hade tydligen kört omkull. Det talades om "Sandviken, kaos, massor med snö..." minns jag :)"

Vad kommer du ihåg? Hör av dig till oss! Mailadressen är gefle.dagblad@gd.se

 

Mer läsning

Annons