Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Missbruket ökar - färre får vård

GÄVLE Missbruket ökar men allt färre får vård.
En ekvation som inte går ihop.
Kommunens spariver är en förklaring.

Annons
I Gävleborg omhändertogs 1994 55 personer omedelbart eftersom de riskerade att skada sig själva eller någon närstående med sitt missbruk annars.
I fjol omhändertogs knappt hälften så många, 24 personer, enligt LVM, lagen om vård av missbrukare. När det gäller fortsatt tvångsvård är ansökningarna till länsrätten färre, trots ett ökat missbruk.
I Gävle har runt tio personer omhändertagits enligt LVM varje år de senaste tre åren.
- Helt klart är att det finns ett ekonomiskt perspektiv och det är fara värt att det är det tyngsta skälet i dag, säger Leif Rundlöf, föreståndare för Ria i Gävle.

Wolther Planck, chef för socialförvaltningens biståndsenhet, säger att det spelar stor roll att kommunerna fått sämre ekonomi.
- Det är inget att sticka under stol med.
Leif Rundlöf ser också två andra skäl till minskningen. Det ena är att tvång inte är bra eftersom det nästan alltid upplevs som en kränkning, även om personen vet att hon eller han har problem. Det andra är att socialförvaltningen många gånger lyckas hitta andra behandlingsformer som bygger på frivillighet.

Frågan är komplex tycker Leif Rundlöf. Samtidigt som han sett människor fara förfärligt illa av sitt missbruk och tyckt att kommunen borde ha ingripit så har de sedan tack vare andra orsaker lyckats komma ur sitt missbruk.
- Vi provar frivilligt i första hand, säger Annelie Mehtälä, gruppchef på vuxenteamet.
Hon tycker inte att kommunens insatser är otillräckliga som utredningen (se artikel intill) kritiserar. Under de senaste tio åren har andra former av missbruksvård tillkommit, träningslägenheter, halvvägshus och boendestöd förutom GBC, Gävle behandlingscenter.
Wolther Planck säger att fler får vård nu. GBC har runt 700 personer i sin öppenvård varje år.
Platserna på behandlingshem dras ner för att spara pengar. Annelie Mehtälä säger att de som inte kan få hjälp inom kommunen, till exempel personer som också har en psykiatrisk diagnos, våldsproblematik och yngre som behöver ändra livsstil, ändå får platser.
- Det som är svårt är att få grepp om är nya preparat som yngre använder. De tycker inte själva att det är ett problem.
Leif Rundlöf tycker att den som vill ha hjälp får det. Men den strama ekonomin gör sig påmind.
- Vissa diagnoser får man fixa själv.
Han upplever att kommunen satsar på yngre på bekostnad av äldre.
Med tanke på omfattningen och det elände alkoholmissbruk innebär tycker Leif Rundlöf att frågan skulle lyftas upp i samhället och en nollvision diskuteras.
- Man kan använda det, men ingen ska dö av det.

Anna Bagge
026-15 96 47
anna.bagge@gd.se

Mer läsning

Annons