Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny skatt på menyn

/
  • I grunden rätt. Men Tommy Flybring, som driver Central Café och Golfrestaurangen, vill att finansminister Bosse Ringholm ska ta med flera parametrar i förslaget där skatten baseras på restaurangens storlek. Foto: Gun Wigh

GÄVLE Har storleken någon betydelse?
Javisst, anser finansminister Bosse Ringholm, som vill stöpa om skattesystemet för krogbranschen genom att införa schablonskatter baserade på restaurangernas storlek i stället för försäljning.

Annons
Ringholm hoppas med detta att skatteintäkterna ska öka samtidigt som konkurrensen i branschen blir mer rättvis.
- Enkelt uttryckt ska ett visst antal stolar eller en viss kvadratmeteryta automatiskt ge en viss skatt. Denna modell finns bland annat i Spanien och har vissa poänger, säger Bosse Ringholm till Dagens Nyheter nätupplaga.
Tanken är att schablonskatten ska betalas i förväg och baseras på en beräknad minimiomsättning. Finansministern menar att det är bättre att samtliga krögare betalar en låg skatt än att - som i dag - bara vissa betalar full skatt medan andra "på pizzerior och andra typer av näringsställen" inte betalar någon skatt alls.

GD har talat med några Gävle-krögare som just fått kännedom om utspelet om hur man ska komma åt de svarta pengarna i branschen.
- I princip är Ringholm inne på rätt spår som vill klämma åt de som inte är seriösa, men han måste ta in flera parametrar än bara storleken och antalet platser, säger Tommy Flybring, som driver både Central Café och Golfrestaurangen.
Han hävdar att bedömningarna också bör grundas på vilken typ av försäljning man har - relationen mellan lunchförsäljning med små avanser och utskänkningsmängden av alkohol - och om krogen, som i Golfrestaurangens fall, är säsongsbetonad.
Andra i branschen som GD talat med instämmer och de påpekar att krogens läge också bör beaktas. Ska en krögare långt ute på vischan betala schablonskatt på samma grunder som en som håller till "mitt i smeten"? Och vad är det egentligen för skatter som schablonen ska gälla?
Många frågor kommer upp, många problem återstår att lösa och Freddie Larsson på O'Learys känner sig ocksä litet kluven inför förslaget.
- Det är bra om seriösa krogar gynnas, men det är svårt att spekulera om hur det kommer att slå för exempelvis oss om de här idéerna förverkligas. Små krogar med hög omsättning och låga omkostnader lär uppenbarligen bli de stora vinnarna.

Skattefifflet i restaurangbranschen är ett välkänt problem. Uppskattningsvis 15 miljarder kronor undanhålls årligen från beskattning, enligt DN.
Finansdepartementets skatteavdelning sitter för närvarande och räknar på ett förslag till utformning av schablonsystemet. Ringholm vet inte när ett förslag kan ligga färdigt.
Hotell- och restaurangägarförbundet har i alla fall ställt sig positivt till förslaget.
Tanken med en schablonbeskattning är inte ny. 1997 föreslog dåvarande ordföranden i branschsaneringskommittén, Ulf Adelsohn, regeringen en liknande modell.
Också Bosse Ringholm har varit inne på liknande tankar tidigare. För ungefär ett år sedan var frågan om schablonbeskattning för frisörer upp i samband med att skattefusket i branschen debatterades.

Stefan Andersson
026-15 96 40
stefan.andersson@gd.se

Mer läsning

Annons