Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pacemakern har hållit takten i 30 år

/
  • Foto: LARS WIGERT Orkar mer. I 30 år har Helge Kihlström haft hjälp av en pacemaker. Utan den hade han inte kunnat vara så spänstig och pigg som han är i dag.

GÄVLE
I 30 år har han levt med den lilla elektroniska apparaten under huden.
Den ser till att hans hjärta håller rätt takt och hjälper honom att klara fysiska påfrestningar.
Helge Kihlström och pacemakern har blivit ett bra team.

Annons
- I början var jag lite orolig, jag var rädd att stöta till den. Men sedan har det gått väldigt bra, det har fungerat perfekt, säger han.
Helge Kihlström, 76 år, från Gävle är en av många som använder pacemaker.
Han har ett hjärta som på grund av medicinering slår för långsamt och som inte fungerar utan den extra stimulans som pacemakern ger.
Apparaten är en svensk uppfinning och var något av en sensation när den introducerades 1958. I dag har den blivit rutin inom hjärtsjukvården.
- I vårt upptagningsområde i Gästrikland finns 900 bärare av pacemaker, berättar Maud Jernberg, sjuksköterska vid pacemakermottagningen på länssjukhuset i Gävle.

Måste bytas ut
Det är hit eller till kardiologlab vid Sandvikens sjukhus som Helge Kihlström och de andra bärarna får gå då och då för att få sin pacemaker kontrollerad. Det känns tryggt, tycker han. En pacemaker håller inte för evigt utan måste bytas ut efter ett antal år när batteriet tagit slut.
- Hur ofta man måste byta beror hur mycket pacemakern behöver arbeta, hur mycket hjälp hjärtat behöver. Man brukar räkna med en livslängd på fyra-tio år, säger Maud Jernberg.
Helge Kihlström har hunnit med fyra-fem byten hittills. Tekniken har utvecklats enormt under de här åren, konstaterar han.
- Den första jag hade var stor och klumpig. Den satt här nere, säger han och visar de gamla ärren som ännu syns på buken.
Dagens apparater är små och lätta och monteras in under huden på patientens bröstkorg. De nya modellerna har också helt andra funktioner än de gamla.

Orkar mer än tidigare
Sedan i höstas har Helge Kihlström en pacemaker som anpassar sig efter hur mycket han rör sig. Om han börjar springa skickar apparaten ut signaler som sätter fart på hjärtat, om han sitterstilla håller sig apparaten i viloläge. Den nya pacemakern gör att Helge orkar mer än tidigare.
- Det är en tydlig skillnad. Jag har lättare att gå i trappor och cykla uppför backar, berättar han.
Pacemakern har gjort att han kunnat leva aktivt på ett sätt som annars inte varit möjligt.
Några problem tycker han inte att han haft av den.
- Man vet ju att den sitter där men man tänker inte så mycket på det, säger han.
Annat var det när han fick sin första pacemaker 1973.
Då var det ovant och lite obehagligt.
- I början var jag rädd att somna på den sida där jag hade pacemakern. Men sedan vaknade jag en morgon och låg på den sidan. Då förstod jag att det inte var någon fara.

Björn Hanerus
026-15 96 34
bjorn.hanerus@gd.se

Mer läsning

Annons