Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Steve har haft hiv i 15 år - känner fortfarande utanförskap

/
  • Steve Sjöquist är född i Gävle. Det var 1987 som han fick beskedet att han var hivsmittad. Då sa sjukvårdspersonalen åt honom att tänka sig för vem han berättade det för. I dag innebär en hivinfektion inte längre en säker död. För 20 år sedan - den 12 augusti 1983 - dog den första aidssjuka personen i Sverige. Foto: Anders Wiklund/SCANPIX

GÄVLE - Medicinskt har det gått framåt, men mänskligt går det långsammare. Det säger Steve Sjöquist, författare och engagerad i Noaks ark, som lever med hiv sedan mer än 15 år.

Annons
När han själv fick beskedet att han var hivsmittad 1987 sade sjukvårdspersonalen åt honom att tänka sig för vem han berättade det för.
Fortfarande när han reser runt och pratar på infektionskliniker runt om i landet berättar personalen om patienter som bara har anförtrott sin livssituation för dem.

Årets tema för världsaidsdagen är utanförskap och diskriminering, något han fortfarande möter.
- De flesta vågar inte ställa sig upp och säga att de finns.
Själv flyttade han för att kunna göra det.
- Jag kan inte leva någonstans där jag inte kan vara öppen.
Han kände att han inte kunde vara det i Göteborg där han bodde då. Därför lämnade han stan och sitt arbete som rehabiliterare efter beskedet att han var smittad och flyttade till Stockholm och engagemanget i Röda korsets hiv/AIDS-verksamhet Noaks ark.

I november berättade han för länssjukhusets personal om sina erfarenheter tillsammans med Jan-Olof Morfeldt, läkare och verksamhetschef på Noaks ark i Stockholm.
- Hade det inte handlat om sexualiteten hade det varit lättare att prata om, säger Steve Sjöquist.
- Okunskap gör att människor blir rädda.
Något han även möter hos vårdpersonal. Han säger att han känner sig trygg på sin klinik i Stockholm, men att också han är orolig om han söker hjälp någon annanstans.

Steve Sjöquist är född i Gävle. Sedan flyttade föräldrarna runt innan de återkom till stan som pensionärer. Han inleder sitt föredrag med att berätta om när han, sambon och storebrodern var i Gävle i mitten av 1990-talet för att ta vara på pappans efterlämnade saker. Han var svårt sjuk, men kunde tack vare den lokala Noaks ark-föreningen få hjälp så att han kunde vara med.
- Det är jag oerhört tacksam för.
Så fort han förmådde få i sig de nya bromsmedicinerna som kom i samma veva kunde han sedan återvända till livet. För honom har de betytt oerhört mycket. Visst har han biverkningar, men de är inte att jämföra med när han var sjuk.
Medicinerna ska hålla symptomen i schack och Jan-Olof Morfeldt tycker att bromsmediciner är ett bra namn.
- Det är oerhört viktigt att säga att det finns inget botemedel, understryker han.

Anna Bagge
026-15 96 47
anna.bagge@gd.se

Fotnot: I kväll uppmärksammar Noaks ark röda korset världsaidsdagen i Gävle. Ett fackeltåg går från Södermalmstorg 18.15 till Heliga trefaldighetskyrkan och en konsert med Per och Carl Jonsson, Plura och Carla, från Eldkvarn.

Mer läsning

Annons