Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Unga kvinnor blev valets segrare

/
  • Foto: ANNAKARIN BJÖRNSTRÖM Kvinnorna vann. Det var kvinnorna som röstade nej, men Linda Hjort och Hanna Stangmark är tveksamma till vad det innebär att kvinnornas linje vann EMU-omröstningen.

GÄVLE
För första gången vann kvinnorna en folkomröstning i Sverige. Det konstaterade statsvetaren Sören Holmberg när resultatet i folkomröstningen om EMU blev klart på söndagskvällen.

Annons
Bengt Nilsson, historiker och genusforskare på Högskolan i Gävle, håller med.
- Det ser verkligen ut som om det är kvinnorna som vann, säger han.
Enligt valundersökningen som gjordes på söndagen var det tolv procentenheter fler kvinnor än män som röstade nej, en ovanligt stor skillnad, även om det sedan många år stått klart att kvinnor och män har olika hjärtefrågor i politiken.
Bengt Nilsson tycker att kvinnorna haft rationella skäl att rösta som de gjort.

Helhetsperspektiv
- Jag tror att kvinnorna haft ett helhetsperspektiv där de bedömt hur EMU-projektet kan påverka deras framtid. När räntevapnet försvinner ökar statens behov av att spara i en lågkonjunktur och det kan nog göra kvinnor skeptiska, säger han.
Anna-Karin Malmström-Ehrling, som ansvarar för högskolans kurs i genusvetenskap tror också att det framför allt är lågavlönade kvinnor i offentlig sektor som röstat nej. Medan välavlönade medelålders män i storstadsområdena röstat ja. Men hon är försiktig när det gäller att dra slutsatser om varför kvinnorna röstat nej.
- Vi vet ju fortfarande ingenting om argumenten bakom nejrösterna. Och jag tycker det är en förenkling när man säger att det finns ett speciellt kvinnligt tänkande, det tror jag inte på, säger hon.
Även om både klass och regional tillhörighet spelat in tycks det ändå finnas ett tydlig gap mellan män och kvinnor i EMU-frågan:
- Kvinnor har hela tiden varit mer skeptiska till hela EU-projektet och uppfattat EU som ett manligt projekt. En enkel tolkning av det är att EU:s institutioner består av väldigt mycket män.
- Man kan göra tankeexperimentet att alla poster i EU-kommissionen eller europeiska centralbanken hade innehafts av kvinnor, att det varit idel kvinnor på alla bilder från EU. Vad hade männen identifierat sig med då? säger hon.
Samtidigt som EU uppfattas som ett manligt projekt tycks kvinnor inte känna att EU angår dem så mycket att det är värt att kämpa för att komma med.
- Titta på riksdagen. Den var ju en oerhört manlig värld ända fram till 1960-talet, men den ansågs så viktig att kvinnorna kämpade för att komma in. Nu finns ingen motsvarighet till rösträttsrörelsen, säger Anna-Karin Malmström Ehrling.
Både klass och kön har spelat roll i EMU-omröstningen menar Ulla Andersson, v, aktiv i Nejkampanjen och engagerad i jämställdhetsfrågor.
- Det här är verkligen folket mot etablissemanget. Klassaspekten är tydlig. Man kan ju bara titta på Gävle. Det är i Villastaden och Fridhem som folk har röstat ja, säger hon.
Men samtidigt gläds hon åt att EMU-valet resulterat i en kvinnoseger.
- Det är härligt! Kvinnorna har sagt ifrån. Och jag tror att det är demokratifrågan som varit den viktigaste för kvinnorna. Vi förbehåller oss rätten att ha kvar den demokrati vi har kämpat oss till i Sverige, säger hon.

Genustermer
Bland dem som inte är vana att analysera omvärlden i genustermer är det svårare att se EMU-valet som en kvinnoseger.
Hanna Stangmark och Linda Hjort är båda kvinnor som röstade nej. Men de är tveksamma till om de ska vara extra glada över valresultatet i egenskap av kvinnor.
- Jag hörde någon att kvinnorna vann i morse och funderade över det, men jag vet faktiskt inte riktigt vad jag tycker. Jag trodde hela tiden att det skulle bli nej, säger Hanna Stangmark.
- Jag trodde det skulle bli ja. Eftersom det aldrig brukar bli som jag vill, säger Linda Hjort.

INGEGERD SÖRGARD

Mer läsning

Annons