Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Författarens tre trädgårdar

/
  • Författaren och trädgårdsjournalisten Susanna Rosén tar emot i sin lilla stuga i Ockelbo.
  • Susanna Rosén klipper bara gångar där hon går. Resten får vara naturligt.
  • Gräddgul trädgårdssmörboll har precis slagit ut.
  • Midsommarblomster och matchande lupin.
  • Smörbollen lyser upp rabatten.
  • Midsommarblomster och förgätmigej.
  • Susanna Rosén har skrivit flera böcker om pelargoner och det var med just krukväxter hon började sitt odlande.

Susanna Rosén har en trädgård där hon föddes, en där hon växte upp och en där hon bor. På så vis har hon alltid en egen trädgård nära tillhands när hon åker runt och fotograferar trädgårdar i Norrbotten, Västerbotten och Gästrikland.
– Jag har alltid tyckt om allt som lever. Jag blev zoolog men har odlat från det jag var liten, säger Susanna när hon tar emot vid grinden.

Annons

Vittersjö fäbodar står det på skylten in till den lilla grusvägen. Vid grinden till ett litet rött hus med vita fönsterluckor står Susanna Rosén. Hon berättar att hennes pappa köpte stugan i Ockelbo på auktion. När hon bara var 17 år fick hon överta den.

– Jag åkte tåg och taxi från Gävle för att ta mig hit, säger hon leende.

Hon visar runt i den lilla stugan men storleken till trots rymmer den sju kojplatser, ett rymligt kök och ett litet vardagsrum. Allt varsamt och vackert renoverat. Hemma hade hon krukväxter men det var hit Susanna åkte som tonåring för att testa på odling.

– Det är en naturtomt. Jag klipper där man går. Men jag måste nog ta bort en del frösådda lönnar, säger hon lite bekymrat.

Längs huset finns rabatter men jorden är mager och måste ständigt gödslas för att inte växterna ska krympa. Nu är det inte så ofta Susanna är i Vittersjö så kirskålen har vandrat in från granntomterna. Men där finns rester av rosbuskar, midsommarblomster, förgätmigej och snart har hon ett hav av lupiner. Några enstaka krolliljor gör sig också påminda. I rabatten vid stugan försöker ett fänrikshjärta och silverax ta plats vid en smörboll och en gräddgul trädgårdssmörboll. På den södra gaveln är några grova trådar uppspända.

– Jag fick några prov så jag har planterat svarthallon. Vi får väl se om den tar sig. En trädgård ska sköta sig själv. Välj växter som är anpassade efter jorden och läget. Det är emot mina principer att dutta, säger Susanna bestämt.

Utan de principerna hade hon nog inte haft någon trädgård i Vittersjö. Här finns inte tid och plats för finlir och primadonnor.

Susanna Rosén är ett känt namn för många trädgårdsälskare. Hon har skrivit mängder med böcker och är en flitig medarbetare i flera veckotidningar. Hon är född i Boden men uppvuxen i Gävle. Efter skoltiden på Solängsskolan och Borgis tänkte hon bli journalist men ironiskt nog kom hon inte in. Det blev Stockholm och biologutbildning i stället. Hon jobbade i många år på Naturhistoriska riksmuseet och började skriva personaltidningen. Skrivarintresset växte, kunnandet om djur och natur hade hon redan och när tidningsförlagen hörde av sig och tyckte hon skulle bli frilansande trädgårdsjournalist tvekade hon inte. I år kan hon fira 20 år som frilans.

Vi sätter oss vid det vackra stora slagbordet i Susannas trivsamma kök. Runt omkring oss finns massor av loppisfynd.

– Jag är en ekorre, säger hon och fyller vant på vatten från hinken till vattenkokaren. Jag kan testa växter i lera i zon 2, i morän i zon 4 och i lätt men mullrik åkermark ovan odlingsgränsen.

Trädgården i norr är stugan i Vuojak vid Karatssjön utanför Jokkmokk. Det var i Norrbotten hon föddes och dit återvänder hon gärna. Det är också den trädgården som är hennes favorit. För bara några år sedan började hon odla grönsaker i odlingsbäddar. Enklast möjliga - sådd på våren och på med fiberduk. Så får naturen sköta resten innan det är dags för skörd.

– Det växer enormt bra. Jag köpte en perenn i England och delade den i två delar. En planterade jag i Sollentuna och en i Vuojak. Den i norr fick tokfnatt och bara växte! Det är ofta jorden som avgör, inte klimatet.

Hon får ett lyckligt skimmer i ansiktet när hon berättar om Vuojak. Hur stugan ligger på en udde precis där fjällvärlden öppnar sig.

– Inget kan mäta sig med den utsikten. Tomten är på 3,2 hektar men själva trädgården är inte större än ett vardagsrum. Jag har pallkragar med grönsaker och större rabatter med lökar och perenner och rosor. Allt funkar. Det växer bäst där och det är där jag rensar mest ogräs.

Grönsaker var nytt för Susanna men nu är hon i princip självförsörjande däruppe i Jokkmokk med bär, fisk, kött och grönt från egen odling.

Odlingszonerna är alltså inte heliga på något sätt. Jorden är viktigare. Men egentligen tog odlande fart på allvar för Susanna när hon blev med trädgård i Sollentuna 1992.

– Jag planerade trädgården före inredningen. Det är en gammal trädgård från 1930-talet. Den var helt igenvuxen när jag kom dit. Nu har jag mycket perenner och 13 äppelträd på 1 000 kvadrat. Men lerjorden begränsar. På våren när jag städar i trädgården bryter jag ner de vissna perennerna direkt i rabatten så jorden blir mer och mer lucker.

Med 13 äppelträd på ganska liten yta blir tomten rätt skuggig. Därför är de flesta perenner skuggväxter.

– Jag tycker bäst om lundväxter och vårlökar.

Hon vill också att en trädgård ska ha tydliga strukturer, att det ska vara en tanke bakom och vackra siktlinjer. Som trädgårdsjournalist tittar hon också på hur växterna använts, på färger, former och kompositioner.

– Kärleken till odlandet är det viktigaste i reportagen. Bilderna går alltid att få till, säger hon och sätter sig på trappan i sina röda stövlar. Lämpligt nog finns en lika röd pelargon intill, perfekt för bilden.

Mer läsning

Annons