Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gottegrisen som blev chef på godisfabriken

/

Det sägs att vi tröstar oss med godis när tiderna är dåliga. I så fall har de anställda vid Leafs fabrik i Gävle inget att oroa sig över. Fabriken har dessutom fått en ny chef, Camilla Gustavsson, som har jobbat drygt ett halvår.

Annons

Hon är stilenligt klädd i ”den lilla svarta” och med pärlor runt halsen. Men hon skulle lika väl kunna komma i jeans och t-shirt, säger hon. Formellt klädd är Camilla när fabriken har besök och just de här dagarna har den tekniska avdelningen vid huvudkontoret i Holland varit på besök.

Så det har varit jäktiga dagar för Camilla.

Hur ska man kunna spara energi, både med tanke på kostnad och miljö? De frågorna har dryftats.

Leaf är namnet på det som en gång i tiden var F. Ahlgrens tekniska fabrik, ett familjeföretag som tillverkade bland annat de lindrande tabletterna Läkerol och Ahlgrens bilar, ett företag som satte Gävle på kartan.

Sen dess har ägarna skiftat, svenska, finska, holländska och nu ett svenskt och ett brittiskt/holländskt riskkapitalbolag, men det finns även ett skandinaviskt huvudkontor i Malmö.

Direktörerna har också kommit och gått och med dem ledarstilen.

Camilla är den första kvinnliga chefen, en öppen och prestigelös ledare som absolut inte vill ha ja-sägare omkring sig. Tvärtom, hon är en modern ledare som i höst tagit upp värderingar som ett tema som de anställda har jobbat med. Hon vill skapa en arbetsplats med ett tryggt och varmt klimat.

Så vem är Camilla?

Hur hamnade du i Gävle?

– Jag har jobbat under lång tid med flygcatering och kände att jag skulle vilja prova på något annat. Det jag tänkte var ett jobb i en producerande verksamhet. Det är riktigt roligt och utmanande och också något där man har ganska mycket personal. Jag tycker mycket om att jobba med människor. Det kan vara svårt men du får otroligt mycket gensvar. Jag svarade helt enkelt på en annons och fick jobbet efter en lång och noggrann process.

Då fick du börja pendla?

– Ja, men det är inget problem. Jag har rest mycket i mitt tidigare jobb och fick gå upp tidigt på morgonen, gå igenom säkerhetskontrollen och sen vara ute och flyga. Det tar mig en timme och 20 minuter från Sigtuna till Gävle med bil. Det skulle ta minst lika lång tid om jag jobbade i södra delen av Stockholm.

Vad visste du om företaget, förutom bilarna?

– Inte mycket. Leaf var för mig inget känt företagsnamn, däremot produkterna kände jag väl till.

Varför reste du så mycket tidigare? Var du ute och provsmakade?

– Jag har jobbat med utveckling av menykoncept men det var för länge sedan i framför allt Baltikum och även Ukraina. Då var det resa hela tiden. Det senaste året var jag försäljningsdirektör och jobbade med affärsutveckling. Då måste man också ut och resa och träffa kunder.

Vilken är den bästa måltid du har ätit ombord på ett flygplan?

– Oh, då måste jag fundera. Det måste vara när jag åkte med Malmö Aviation till London City Airport. Malmö Aviation har alltid varit väldigt innovativt när det gäller maten. Det var riktigt bra, i business class förstås. Malmö Aviation är roliga och sticker ut.

Vad tror du om flygets framtid?

– Man har väl väntat på att något skulle ske, sedan alla lågprisbolag har dykt upp. Att några inte skulle överleva och att det skulle leda till en stabilisering. Nu går vi in i en lågkonjunktur men det har vi gjort tidigare också. Jag tror att det kommer att vara färre bolag men hyggligt stabilt framöver.

Kommer SAS att överleva?

– Det vågar jag inte spekulera om. Men vi får väl tro att Skandinaviens flaggskepp ska få vara kvar.

Du är chef i en tid när många företag varslar sina anställda. Hur är läget för er?

– Vi ser ingen dramatisk nedgång. Nu har jag jobbat så kort tid men jag har hört att man gärna äter godis när tiderna är dåliga. Men man kan inte spå om framtiden. Och det finns inga planer på att fabriken inte skulle få vara kvar i Gävle.

Hur är det att ha högsta chefen i Holland?

– Det är okej, det fungerar bra. Fabrikerna rapporterar in till Holland men vi har också ett skandinaviskt huvudkontor i Malmö, som vi har kontakt med. Jag är ju van att jobba i en internationell miljö.

Vem är du?

– Det är en jättesvår fråga. Jag är nog en rätt vanlig tjej, ett syskon av fyra, mellanbarn. Mamma är egen företagare och pappa poliskommissarie. Jag har växt upp i ett hem med mycket kreativitet och jag har rest mycket, ända sen jag var liten. Det har satt sina spår.

Vad drömde du om att bli?

– Jag har nog aldrig haft någon speciell dröm. Att jobba inom flygcatering är väl något som man inte ens tänker på att det existerar. När man får sin lilla macka på flyget funderar man nog inte var den kommer ifrån. Men det ligger en enorm logistik bakom den. Efter gymnasiet läste jag ekonomi på högskolan i Skövde, men bara ett år. Sen har jag jobbat som au pair och inom restaurang och sen kom jag in i catering. Jag svarade på en annons när de skulle starta ett företag i Göteborg. Jag visste nog inte vad det var jag sökte, men det lät roligt. Det var 1995 och 1996 blev jag chef i Malmö för den verksamheten. Ett drygt år var jag chef i London, för ett företag vid City Airport. Där anställde jag Jesper, som sen blev min man.

Hur har du upplevt Gävle och fabriken här? Vad har du gjort?

– Mycket har varit att lära känna verksamheten och medarbetarna. Jag kommer ju från en helt annan bransch. Det har varit mycket interna utbildningar under den här tiden. Vi har jobbat mycket med att utbilda våra medarbetare i att vara effektiva och konkurrenskraftiga. Vi jobbar också mycket med värderingar, att få in det som en viktig del i den dagliga verksamheten. Hur beter vi oss mot varandra? Hur kommunicerar vi? Vi försöker hitta en bra balans så att det känns tryggt. Att man kan känna att man får föra fram sina åsikter.

Det lönar sig inte att vara mobbare här?

– Förhoppningsvis lönar det sig ingenstans och absolut inte här.

Vilka värderingar tycker du är viktiga?

– Vi pratar mycket om passion, fokus och teamwork. Att man gemensamt bestämmer vad som är okej i relationer. Det är viktigt med öppenhet och ärlighet. Jag vill gärna att man säger vad man tycker. Det driver utvecklingen. Jag vill inte sitta i ett rum där alla håller med. Det vore jättetråkigt.

Vad ser du för utvecklingsmöjligheter här?

– Jag har inga planer på att förändra några varumärken eller utveckla några produkter. Det tror jag inte att jag kommer att få vara med om. Det har vi en marknadsavdelning och en utvecklingsavdelning som jobbar med.

Däremot hoppas jag kunna utveckla en effektiv och konkurrenskraftig arbetsplats där medarbetarna trivs och känner trygghet.

Hur mycket teknik krävs det av dig?

– Jag är inte teknisk själv. Det har vi en teknisk avdelning för med duktiga medarbetare.

Hur mycket hinner du se av Gävle?

– Jag har varit ute lite grann och gått. Jag har besökt några restauranger och nyligen hade vi en personalfest i Gasklockorna. Det var en fantastisk miljö, otroligt fint.

Hur orolig är du för krisen i världsekonomin?

– Jag tycker inte att man ska vara jätterädd men alla varsel är naturligtvis tråkiga.

Har du haft förebilder i ditt liv?

– Ja, absolut. Får man säga mamma? Hon är alltid positiv och försöker hitta lösningar på allting och hinner alltid stanna upp och vara omtänksam. Det är en fin egenskap.

Vad är meningen med livet?

– Det kan man fråga sig. Jag tror det är att se till så att man har tid för och värderar stunderna som man har tillsammans med sina nära och kära. Att göra saker som man känner sig nöjd med och inte titta bakåt och ångra saker och ting. Inte älta.

Hur skulle du vilja att ditt liv ser ut om tio år?

– Jag hoppas att jag fortfarande är arbetsför och arbetar fortfarande. Var vet jag förstås inte nu. På tio år hinner det rinna mycket vatten under broarna. Jag hoppas att min familj mår bra och att vi får vara friska. Att jag gör något som känns meningsfullt och roligt och som är utvecklande.

Du har inte en vingård i Frankrike då?

– Jag vet ju inte om jag vunnit de där pengarna för det är väl det som skulle krävas. Visst hade det varit trevligt med ett pensionat också så att man kunde ta emot gäster och få rå om dem, få laga mat ihop och ha det mysigt. Jag tycker om att laga mat men det är min man som lagar mest mat i familjen.

Hur ska du fira julen?

– Vi är alltid hemma hos våra föräldrar, två dagar på varje ställe. Det är tradition. Våra föräldrar bor faktiskt ganska nära varandra i Västergötland. Julen är den bästa högtiden. Den är mysig.

Mer läsning

Annons