Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hundar reagerar på orättvisa

/

Människan blir det. Apan likaså. Nu står det klart att även hunden blir grön av avund när kompisen får en åtråvärd belöning medan den själv blir utan, trots att de utfört samma prestation.

Annons

Fram till ganska nyligen betraktades avundsjuka eller ilska över att någon belönats bättre för samma arbetsinsats som ett unikt mänskligt beteende. De flesta djur har ansetts sakna det självmedvetande som krävs för att kunna uppleva känslor som avundsjuka eller empati.
Försök med schimpanser och kapucinapor har dock visat att även de blir harmsna eller upprörda när en kamrat får en finare belöning, trots att de utfört samma uppgift. Apor kan till och med organisera strejker, vägra samarbeta och nobba en alltför futtig belöning.
Forskare har misstänkt att andra djurarter som lever i grupp och är vana att samarbeta, som den mycket sociala afrikanska vildhunden, också har en känsla för fair play.

Mycket har enligt forskarna talat för att även tamhundar, som lever nära och samarbetar med människor, förmår uttrycka samma typ av känslor. Det är också något som många hundägare länge haft på känn.
Nu slår österrikiska forskare fast att hunden, liksom människan och apan, faktiskt också känner avund och indignation när den blir orättvist behandlad. De nya rönen rapporteras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (Pnas).
För att testa teorin utförde Friederike Range och hennes kollegor vid Wiens universitet experiment med ett 30-tal hundar. De delades upp i par som parkerades tätt ihop, fullt synliga för varandra.

Hundarna uppmanades att räcka vacker tass, det vill säga lägga ena tassen i försöksledarens utsträckta hand. De som gjorde kunde belönas med en smaskig korvbit eller en mindre lockande bit bröd. I vissa fall uteblev belöningen.
Uppgiften upprepades, med olika lön för mödan: Båda hundarna fick en brödbit, den ena fick en bit bröd och den andra korv, en fick bröd och den andra ingenting. I en fjärde variant fick båda hundarna bröd, men bara den ena behövde räcka vacker tass.
Hundar som såg sin partner få en belöning men själv blev utan slutade snart att räcka fram tassen. De blev också stressade och oroliga, de kliade sig, gnydde och slickade sig om munnen. De kunde se ledsna ut och undvek till och med att titta på den belönade partnern.

Den hund som förfördelats slutade lyda kommandot mycket tidigare om partnern fanns intill eller om hunden var ensam. Däremot brydde sig hundarna inte om ifall de ibland fick nöja sig med bröd samtidigt som partnern erbjöds korv. Och ingen av hundarna nobbade vad som erbjöds, vilken skiljer dem från hur aporna uppträtt i tidigare studier.
Forskarna tror att förmågan att känna sig orättvist behandlad är en viktig faktor i hur ett socialt samarbete växte fram under evolutionens gång. Att kunna känna avund tros ha varit avgörande för möjligheten att överleva i hård konkurrens om födan.

De resonerar så här: Om en individ känner sig lurad eller sviken över att ha fått en sämre gottgörelse, och kanske protesterar, då ökar hans eller hennes livsduglighet jämfört med dem som bara accepterar vad de får.
Forskarna hoppas också att studierna ska sprida ljus över vid vilken tidpunkt under evolutionen som avunden hos djur utvecklades.
De frågar sig också om inte denna känsla också kan finnas hos andra djurarter, som tamdjur eller sociala vilda djur. De österrikiska forskarna vill nu gå vidare och studera hur exempelvis afrikanska vildhundar reagerar i liknande situationer.

Mer läsning

Annons