Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barockt!

Annons

Olof Wexionius var en barockpoet i Georg Stiernhielms efterföljd. I denna volym återges hans dikter i trohet mot originalet, det vill säga utan att stavningen moderniserats.

Det gör det inte helt lätt att hänga med.

Ska man dessutom läsa dikterna högt, som det är tänkt, blir det till att hålla tungan rätt i mun.

Tack och lov finns Daniel Möllers kommentarer och vägledande inledning att tillgå.

Han lyckas övertyga om Wexionius plats i litteraturhistorien bredvid de mer uppburna Stiernhielm och Samuel Columbus.

Här finns det tidstypiska dödstemat och välanvända stilfigurer som antitesen, personifieringen och metaforen. Visst blir det överlastat, det heter ju med dagens språk barockt! Men det är samtidigt friskt och lekfullt. Det lyser av kreativitet i de mörka rum Wexionius skapar, för att tala på skaldens sätt.

”Melancholie och andra dikter” är kanske inget man har på nattduksbordet.

Den passar bättre på skrivbordet under arbetslampan. Men det hindrar inte att man kan bära med sig det man läser därifrån.

För min del får Wexionius gärna återupptäckas av fler.

Det han har att säga om allas likhet inför döden gäller inte bara då och nu – det är en evig sanning och rätt förstådd faktiskt både lärorik och trösterik.

Mer läsning

Annons