Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Monk möter Helena Åberg

Annons
Tjänsten efter Anna Westholm på länsmuseethar varit vakant ett tag. Men nu kommer Helena Åberg frånNationalmuseum i Stockholm och tillträder den 1 april.

Namn: Helena Åberg

Ålder: 34 år

Yrke: Intendent, konstvetare och konstpedagog

Född: I Göteborg

Familj: Sambon Björn Larsson, fotograf,hunden Boj, en softcoated wheaten terrier

Bor: På Kungsholmen i Stockholm

Aktuell: Tillträder den 1 april tjänstensom första intendent vid länsmuseet i Gävle.

Vad är det som har lockat dig till Gävle?

Framför allt den fantastiska konstsamlingenpå länsmuseet. Jag var på Konstcentrum nären vän ställde ut och blev väldigt imponerad avmuseet, av helheten och den fina miljön. Kryddan var konsten.

Hur ser du på uppdraget, är det hären utflykt till landsorten på några år och senfortsatt karriär i Stockholm?

Nej, så ser jag det inte. Jag tar uppdragetpå stort allvar och Stockholm är inte min hemort. Jaghar varit där i fem år och Stockholm är nog inteden plats där jag vill slå mig ner för gott. Jagkommer från Göteborg och då känns Gävlenärmare, med närhet till havet. Göteborg ären mindre stad, inte så stressigt som Stockholm. Men jagvet ju inte än hur det kommer att fungera i Gävle.

Du jobbar nu på landets "finaste" museum, Nationalmuseum.Hur känns det att lämna det stället?

Den sista veckan har det känts konstigt. Dethar varit så intensivt med planering under våren.Men det är också skönt. Man blir hemmablind ochNationalmuseum är ju ett rent konstmuseum. På ett länsmuseumfinns det många olika delar i verksamheten och det blirett annat sammanhang.

Vad har du gjort på Nationalmuseum?

Jag har varit på Nationalmuseum i tvåomgångar och de senaste åren har jag haft ansvar förmuseets barn- och ungdomsverksamhet och bland annat byggt uppden nya verksamheten kallad Ateljén som öppnade förett år sedan. Jag har bland annat utvecklat barnvisningarnaoch pedagogiken. I perioder har jag också haft ansvar förvuxenpedagogoiken, för programverksamheten med olika föreläsningsserier.

Bland annat startade jag en serie för vuxna som handladeom olika sätt att se. Jag hade tänkt mig mötenmed både författare, konstnärer och journalistermen det blev mest konstnärer och formgivare. Det blev spännandemöten.

I Ateljén har jag också haft program förvuxna, som prövande av gamla tekniker men även teambuilding.Det blir litet Robin Hood verksamhet. Företag är intresseradeav kultur och då tycker jag att de kan betala för sig,pengar som sedan kan gå till barnverksamheten.

Och innan dess?

Jag har varit på Bohusläns museum i Uddevalla,som också är ett länsmuseum och trivdes jättebra.Spännvidden intresserar mig, det öppnar sig mot såmånga intressen. Jag har också jobbat på konstmuseeti Skövde. Det var en stor uppgift, en ny verksamhet som detgällde att locka folk till. Under den tiden lånadejag landstingskonst till barnverksamhet i Mariestad. Sedan fickbarnen rösta på vilka tavlor de ville låna tillsina dagis och fritids. Vi fick också låna äldrekonst från Nationalmuseum till museet och kunde göratematiska hängningar där äldre konst mötteden samtida.

Vad vet du om Gävle och museet här?

Inte alla delar än. Jag har gjort olika besökoch har träffat ledning och personal men jag kännerinte till hela gången än. Jag har hört mycketgott om museet.

Vad vill du göra?

Jag kommer nu med nya ögon och vet att de förlorarman ganska snabbt. Det är lätt att bli hemmablind. Såredan nu är jag inne på att göra en omhängningäven om jag är rädd för att ändra. Hängningenhär är så stiligt hållen, så vacker.Men det vore spännande att hänga så att det blimöten, till exempel mellan Roslin och Hillfon. Vissa kommersäkert att tycka att det är hemskt men jag tror attdet kan berika. Det blir inte så statiskt. Jag skulle viljaha ett projektrum längst upp så att de som kommer tillmuseet och utställningarna måste gå upp och sevad som har hänt sen senast.

I framtiden skulle jag vilja lyfta fram de stora fina samlingarnasom finns av möbler, konsthantverk och porslin.

Jag tycker också det är viktigt att museet haren tydlig avsändare. Att man ändrar i entrénså att man uppfattar museets mål och syften.

Jag har varit i USA på en studieresa och där ärdet en riktig museiboom. Folk går på museer föratt se originalföremål, det unika. Det finns ett behovav att känna strukturer när man annars bara ser föremålpå TV och på bild i tidningar.

Jag vill sätta besökaren i centrum. Jag vill beröra,vill förmedla något, så att besökarna hajartill och får upp ögonen för något nytt.

Om musik säger man att det går direkt tillhjärtat. På vilket sätt berör konst?

En del konst går direkt till hjärtat,som Marcus Larssons känslostormar. Andra konstnärerär svårbegripliga eller till och med helt obegripliga,som retar och irriterar en. Många av de samtida konstnärernahar ett vetenskapligt, undersökande och analyserande sättatt arbeta på. Där är det kanske inte såmycket hjärta.

För mig är det spännande att låta denäldre konsten möta den samtida. Som en bild av en nakenkvinna på en balustrad där man skymtar blommor. Mångaav dagens åskådare kan inte veta att det är enbild av Venus. Vi har förlorat den bildtraditionen, vi kännerinte till symbolerna och hittar därför inte nyckeln.På samma sätt behöver man kunskap för attförstå dagens konst. Det är viktigt att försökaöverbygga det glapp som finns i konsten i dag. Museer haren stor roll när det gäller att förmedla. Vi kaninte ge några sanningar, inga svar. Men kanske tolkningar.Jag tror att man måste våga utsätta sig själv,att säga att man tror att det kan vara så här.Inte att man vet. Första upplevelsen av något kan varaobegripligt. Men det kan bli begripligt om någon kan berättaoch bli en länk.

Många av dagens unga konstnärer sysslar med videooch installationer. Det är ett helt annat förhållningssättän att måla tavlor som kan hängas på envägg.

Ja, mycket av samtidskonsten är till och med obehagligoch ger otäcka budskap. Som Annika von Hauswolfs bild avden döda kvinnan i vassen, kallad Tillbaka till naturen.Men visar man den tillsammans med Anders Zorns badande kulloruppstår ett intressant möte, det blir en spegel avvår egen tid. Sen måste man nog också inse attman inte kan förstå allt. Jag kan till exempel inteförstå Joseph Beuys. Ändå är jag lockadav honom.

Vad är det viktiga, utställningarna häri Gävle eller verksamheten i sig?

Både ock! Absolut det. De behöver varandraoch mitt uppdrag är inte enbart konst. Museet har ju ettså stort uppdrag, att samla, vårda och visa i helalänet. Och jag vill att hela länet, ja hela Sverige,ska komma till museet.

För att nå bland annat skolorna i länet tyckerjag att man skulle lägga ut samlingen på nätet,att ha en databas med föremål men att vi ävenskulle ha en chat där folk kan ställa frågor ochfå svar. Skolan och förskolan är viktiga målgrupper.

Det är viktigt att man sätter upp ett mål,att man gör klart för sig vad man vill. Men änhar jag inga färdiga verksamhetsplaner.

Vilka förutsättningar har du fåttatt genomföra det du vill?

Mina frågor är inte helt besvarade ochjag vet inte exakt vilken budget jag har förutom det härårets verksamhet. Inför framtiden är det klartatt jag måste ha bra resurser. Ekonomin är viktig.

Vilken är din inställning till sponsorer?

Kultur ger goodwill åt näringslivet ochnär det går bra för Sverige tycker jag att näringslivetska stödja kulturen. Men man kan inte bygga verksamhetenpå de pengarna. Det är för konjunkturkänsligt.

Har du själv fått några specifikalöften?

Jag har fått förtroendet och i min anställningsintervjuhar jag berättat vad jag vill genomföra. Jag hoppasatt det ska finnas resurser både till utställningaroch till den pedagogiska verksamheten. Jag är bådeenvis och viljestark i det jag tror på.

Nu har museet en chef som är arkeolog. Vad betyderdet för konsten på museet, tror du?

Jag har uppfattat att han är intresserad avkonst och att konsten är en del av en större process.Vi har ett ganska lika synsätt på det. På ettlänsmuseum finns det alla sorters experter som man kan nyttja.Jag tror att det kommer att fungera bra.

Vad vet du om konsten i Gävle och i länetidag? Vilka namn är intressanta?

Jag såg hängningen av länskonstenoch det är redan flera konstnärer där som jag gillar.Jag ska också vara med om ett rådslag med länskonstnärenOla Granath. Jag hoppas bli bättre insatt genom att åkarunt i länet i sommar.

Varför blir inga konstnärer i Gästriklandnationellt uppmärksammade, tror du?

Det har jag ingen teori om.

Känner du till Hans Tjörneryd?

Nej. Vem är han? Men jag kommer att ta del avhonom.

Kommer du att bosätta dig i Gävle?

Ja, jag hoppas det. Vi letar fortfarande bostad.Vi kommer att behålla lägenheten i Stockholm eftersommin sambo jobbar i Stockholm som fotograf. Vi tänkte börjamed att hyra någonstans på landet tills vi vet merom trakten. Jag hoppas kunna se fram emot våren vid Dalälven.

Gör du något själv, målar, tecknar?

Jag har gjort. Jag ville egentligen bli arkitektoch har arbetat mycket med mitt seende. Jag har jobbat med modellteckning,gått på kroki och olika kurser. Jag blev väldigtinspirerad när jag såg Lars Lerins akvareller men närman jobbar med konst inser man att det är en sak att göraoch en annan sak att tala om den. Det var roligt att jobba medtill exempel gamla tekniker i Ateljén. Att prova påskapandet på det sättet blir också en del aven inlärningsprocess.

Annars håller jag på och pular med småprojekt.Går på loppis och håller på med gamlamöbler.

Vilka konstnärer är viktiga för dig?

Det är många, både bland äldreoch samtida. Jag vill ha en fot i varje del. De som jag fastnatför nu är till exempel Carl Fredrik Hill. När jagsåg hans 30 landskap på Nationalmuseum tänktejag, hur ska jag kunna visa detta? Vad ska jag säga? Menså började jag gå in i hans konst och nu skullejag till och med kunna tänka mig att stjäla ett av hanslandskap. Jag har tillägnat mig hans konst.

Jag tycker också om Robert Rauschenberg, han med popkonstenoch som använder skrotdelar. Hans get, Monogram påModerna museet, är kanske mest känd. Jag är ocksåväldigt förtjust i Marcus Larsson. Där kan manverkligen tala om att gå in i bilden. Det dånar omalla sinnen. Jag gillar Rubens också, hans mytologiska konst.Av samtida tycker jag att det finns många som är intressanta.

Vad är kultur för dig?

Jag vet ingen bra definition. Det betyder såolika beroende på vem man frågar. Men man måstenog definiera begreppet för att veta vad man vill. Förmig är det ett vitt begrepp som omfattar allt frånbildkonst till sport. För mig betyder också kulturkvalitet och fördjupning oavsett om det handlar om dans,musik eller film.

Det goda livet, vad är det för dig?

Mer tid. Jag tänker börja läsa BodilJönssons bok, Tio tankar om tid. Jag skulle vilja ha mertid för mig själv, för pauser. Det känns somen lyx att kunna få stanna upp och tänka efter. Attkomma på nya idéer. Och eftertänksamheter.

Det goda livet är ett leva i samförstånd medsamhället. Att visa större tolerans mot medmänniskor.Större medkänsla. Bor man i Stockholm ser man såmånga människor som far illa, uteliggare och folk somtigger i tunnelbanan.

För mig är det goda livet, nu när det ärvår snart, att få sitta i en liten stuga och tittaut över havet, över vattnet.

Mer läsning

Annons