Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Monk möter Kristian Hylak

Annons
En av kyrkans största högtider ärpåsken. Världens största kyrka är den katolska.Sedan drygt ett år är Kristian Hylak kyrkoherde i S:tPauli församling som omfattar hela länet.

Namn: Kristian Hylak

Ålder: 41 år

Yrke: Präst

Född: I Borås

Familj: Ogift

Bor: I tjänstebostad intill katolskakyrkan i Gävle

Vad betyder påsken för dig?

Den absolut största helgen. Den betyder segeröver döden, människans sista fiende. Gud gav osshopp genom påskens budskap, att det inte finns någonbegränsning. Gud finns till för oss alla i alla tider.Han är obegränsad.

Hur minns du din barndoms påskar?

Doften i hemmet av pepparrot blandat med påskbrödet.Hårdkokta ägg som skulle målas. Påskris.Speciellt kommer jag ihåg den katolska seden att ta matkorgentill kyrkan på påskaftonen så att den kundevälsignas. I den fanns bland annat goda korvar och mat somdoftade.

Du är uppvuxen i Borås. Vilka drömmarhade du som barn?

Jag drömde om att få resa mycket och seolika länder. Jag drömde om att bli pilot, det kanskehängde ihop med resorna. Och lokförare, att fåsusa fram på järnvägen.

Jag drömde också om att bli skådespelare.Jag älskade att leva på scenen i den annorlunda världsom teatern är.

Varför blev du präst?

Det var en känsla som följt mig sedan tonåren.Jag hade en dragning till det kyrkliga hållet. Jag hadeen mycket positiv relation till Gud och just den relationen villejag förmedla till andra.

Jag minns också en speciellt händelse. Jag hadejust fått körkort och det var den andra dagen som jaghade min begagnade gamla Volkswagenbubbla. Jag körde riksväg40 från Borås mot Göteborg och stannade fören paus. En annan bil stannade med ett ungt par som gräladeså otroligt. De smädade varann och jag tror inte ensatt de märkte mig. Men jag tänkte, om jag fick medlaså att de kunde bli vänner igen. Jag ville kunna ståtill förfogande och hjälpa, det kändes som minkallelse. Det är en bild som etsat sig fast hos mig.

Så du kände det som en kallelse?

Ja, verkligen.

Att bli präst inom den katolska kyrkan innebärett liv i celibat. Vilka funderingar hade du kring det livet?

Visst hade jag funderingar på att skaffa flickvänoch bilda familj. Men under utbildningen, min studietid var sjuår vid prästseminarium och universitet i Tyskland förbereddejag mig på att avstå från den typen av familj.Nu har jag varit präst i nästan tolv år och serdet hela mer moget. Jag förstår att jag på dethär sättet blir mer obegränsad och att församlingenoch barnen där blir en familj för mig. Jag är friareeftersom jag inte behöver ta hänsyn till en egen familj.För mig är det viktigt att ha hela mitt hjärtamed, att frivilligt avstå.

Att vara präst är inte bara ett yrke utan ett sättatt vara, dag och natt. Men jag är inte extremt from helatiden bara för att jag är präst hela tiden, varesig jag är ute i skogen, äter en god bit mat ute medvänner eller firar gudstjänst.

Om du blev kär, hur skulle du hantera den situationen?

Jag vet inte. Jag skulle nog sätta mig ner ochvänta tills anfallet går över. Och se hur detgår.

Du kom till Gävle för drygt ett årsedan. Hur har ditt första år varit?

Det har varit ett ganska jobbigt år med attskapa något nytt i Gävle och se möjligheter meden ny kyrka och ett nytt församlingscentrum. Jag kom intetill en trygg församling som jag skulle fylla med något.

Hade du uppdraget att bygga en ny kyrka?

Nej, men när jag kom hit insåg jag attnågot måste göras. Det gjorde jag redan undervåren och jag fick bekräftat att mina företrädarehade haft samma tankar.

Det är platsbristen det gäller?

Ja, det är den främst orsaken. Jag mötteen positivs skepsis hos församlingen. Kom nu inte och ingeoss förhoppningar som bara är luftslott som gåri kras igen. Men i dag har vi kommit en bra bit på väg.Nu ska fastigheten annonseras ut, både i lokaltidningar,i Dagens Nyheter och på Internet. Det har varit jobbigtmen positivt och jag har fått mycket positiv respons frånförsamlingen som tagit tag i det här på allvar.De har gett mig en knuff.

Och den serbiska ortodoxa kyrkan tar över självakyrkan?

Jag hoppas det. Deras biskop har varit här ochfunderar nu över vårt erbjudande. Jag berättadeatt vi med glädje, av hela vårt hjärta ville skänkadem den kyrka där gudstjänster har firats i 130 år,med bön och sång, i glädje och sorg.

Och när kan er egen nya kyrka stå färdig?

Vi hoppas om ett och ett halvt år. Såfram till dess får vi kanske leva i provisorier, bådebarnverksamheten och expeditionen. Jag får kanske bo påannan plats ett tag.

Ni har inte som många svenska kyrkor problemmed att fylla kyrkan!

Nej, att vi inte få rum är ett angenämtproblem. Men det är inte bara i Gävle som vi fyllerkyrkan. Vi har flera platser i länet där vi firar gudstjänst.Och hade vi 3-4 kyrkor i Gävle hade situationen kanske varitannorlunda. För vår församling är söndagsgudstjänstenen del av livet. Det är vår tradition att besökakyrkan, inte bara på söndagar utan även i veckorna.De besöken blir en del av vardagen.

Många i din församling är invandrarefrån katolska länder. Märker du något intresseför katolicism från svenskar. Är det någrasom konverterar?

Så vitt jag kunnat se i våra böckerär det bara en person som konverterat i Gävle på20 år. Normalt i Sverige är det omkring 100 personerom året som konverterar oavsett vad som händer. Närpåven besökte oss 1989 trodde många att flerskulle konvertera. Men så blev det inte.

På vilket språk håller du mässa?

Svenska. Det är vårt gemensamma språk.Vi är ett tiotal olika nationaliteter i Gävle men svenskaär det språk som gäller. Men ibland har vi gudstjänsterpå kroatiska, vietnamesiska, spanska och polska. Jag klararav polska men för övriga språk kommer prästerfrån Stockholm.

Vilken är din inställning till ekumenik?

Det är en viktig del av kyrkans liv. Ekumenikär något som jag uppmuntrar. Det måste vara påväg att vi ska kunna närma oss. I Sverige har ekumenikenkommit längre än på andra ställen. Det ärinte bara kaffebordsekumenik där man träffas och drickerkaffe och klappar varann på ryggen. Här diskuterarvi vad som förenar oss i tron mer än vad som skiljer.

Rent praktiskt, hur är samarbetet med övrigakyrkor i Gävle?

Det råder en mycket kollegial stämningpå olika plan. Vi kan diskutera och gemensamt ta tag i svårigheteroch problem. Här finns en vilja.

Vad är den stora skillnaden mellan lutheraneroch katoliker?

Synen på sakramenten och ämbetssynen.Skillnaden är att vi inte har ett gemensamt nattvardsbord.Nattvarden, kommunionen, är målet för hela vårsträvan.

Varför får inte protestanter ta nattvardi katolska kyrkor när katoliker kan göra det i protestantiska?

Det går inte att bara säga, var sågod och kom. Det är inte en privat ensak. Kommunionen äruttryck för gemenskap, där man säger ja till alltvad tron står för.

Ändå är det samma Gud?

Det är den smärtan som vi har kvar. Utanden kommer vi ingen vart. Nattvarden är inte ett medel utanmålet.

Kan du omfatta tanken att Gud är densamma oavsettvilken tro man tillhör?

Javisst. Islam eller jude, med respekt för dem,men visst är det samma Gud vi ber till. Det som skiljer ärhur vi förklarar Gud.

En svensk kvinna, Elisabeth Hesselblad, blev saligförklaradförra söndagen. Vad betyder det för den katolskakyrkan i Sverige?

Det är fantastiskt att få en förbedjare,det är det helgonen är. Dom ber för oss. Det fantastiskaär också att hon är en kvinna av vår tid.Hon dog 1957 och det är många i den här församlingensom har mött henne och talat med henne. Det är en äraför oss. Men det är litet konstigt att man sägeratt hon är den andra efter Den heliga Birgitta. Under medeltidenvar Sverige känt för att ha många helgon, blandannat Ingrid av Skällinge. Men Birgitta var den förstasom blev officiellt helgonförklarad.

Kardinal Camillo Ruini nämnde speciellt moderElisabeths arbete med att återförena den protestantiskaoch katolska kyrkan. Vore det önskvärt?

På hennes tid fanns inte ekumeniken som i dagmen hon såg som sin livsuppgift att förena i sina klosteroch i sina böner. Själv var hon uppvuxen i den svenskakyrkan och hennes familj var kvar där. Hon skapade en miljö,en plats för möten på lika villkor. Och hos Birgittasystrarnahar alla, oavsett tro, en plats.

Påven har fått uppmärksamhet föratt han bett grupper som ursäkt som kyrkan behandlat illa.Men det omfattar inte zigenare och homosexuella. Vad tycker duom det?

Det känner jag inte till. Och att han skullebe om ursäkt låter naivt, skrattretande. Men det påveneftersträvar med förlåtelse är försoning.

För att kunna försonas måste man börjamed sig själv och sin omgivning och därefter relationentill Gud. Att be honom hjälpa oss att inte bara se bakåtutan även framåt. Så att vi inte bara stårkvar. Försoning är en process. Krigen lämnar djupasår efter sig och under andra världskriget avrättadesjudar främst men även katoliker, det polska prästerskapettill exempel, homosexuella och zigenare.

Men det är inte första gången som kyrkan berom ursäkt. Det handlar om försoning vilket är viktigtför oss under detta jubelår när försoningär temat.

Vilken är inställningen till homosexuellaoch zigenare?

Den homosexuella rörelsen vill få partnerskapgodkänt och det kan vi inte acceptera. Men vi fördömerinte homosexuella och vi utesluter dem inte. De får ta ansvarför sitt sexuella liv och jag kan förstå att celibatkan vara svårt när det inte finns något alternativ.Homosexuella här i församlingen tar lika mycket platssom andra. De anses varken sjuka eller något annat.

När det gäller zigenare, eller romer har man påandra ställen präster som följer med på derasvandringar. Vi har inte haft den möjligheten i Sverige menjag vet att biskop Anders arbetar med det.

Kan du förklara försoning för mig?

Ja, man börjar med sig själv genom attinte förfasa sig över det som varit utan gör någotåt det. Försoning börjar alltid med mig själv,att både ge och ta emot förlåtelse. Och det påvenuppmuntrar den katolska världen att göra är attinte förfasa sig utan att i stället göra något.

Vad anser du om aborter?

Vi i den katolska tron och läran anser att mänskligtliv finns från konceptionen, befruktningen och att varjeindivid har oändligt värde och integritet, båderättigheter och skyldigheter. Fostret har rätt att fåleva och därför kan vi inte acceptera abort i preventivtsyfte.

Men om kvinnans liv är hotat?

Då är syftet terapeutiskt och det ärhelt OK.

Om en kvinna begår en abort. Kan hon ändåfå förlåtelse?

Självklart. Och då blir det ännuviktigare att ge stöd. Men det är inte bara kvinnansom har ansvar. Det finns en man bakom som också har ansvar.I de här fallen är behovet av själavård stortoch det är min uppgift att finnas som stöd.

Vilken betydelse har bikten?

Mycket stor. Jag kallar den för försoningenssakrament. Det handlar om att lyfta fram sig själv, att öppnasig. Det handlar inte om att rabbla en syndakatalog frånA-Ö och sedan som en premie få försoning. Däremotatt lyfta fram min medvetenhet för att få nåd.Att lyfta fram min synd och lägga den i Guds hand. Att öppnaen dialog för att bli en del av mitt liv igen. Det ärett glädjens sakrament där Gud får lov att kommatill mig och dela glädjen med mig.

Vad är nåd?

Det som Gud vill skänka oss hela tiden. Pålatin heter det Gracias som är samma ord som det svenskagratis. Det är gratis att ta emot. Det kräver inget,det kostar inget. Det är bara för mig att ta emot.

Hur förändras kyrkan med tiden?

Kyrkan är något som förändrasmen tron är inte annorlunda i dag än på apostlarnastid. Men Gud är med oss hela tiden, ända sedan ordetblev kött och Gud själv blev människa. Det ärdet påsken handlar om. Guds verk fördjupas.

Hur ser du själv på framtiden?

Positivt. Vi är inne i en turbulent tid ochgår in i en ny epok, en ny tidsera. I alla tider har detvarit svackor och uppgångar. Nu är vi på vägupp. Jag är ingen domedagspredikant.

Vad är viktigt i livet för dig?

Så många saker. Förresten, vilkenfråga! Vad ska jag säga?

Mer läsning

Annons