Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Succésäljare i elegantare kostym

/
  • Nya generationen av Atos har blivit knubbigare än föregångaren men under skalet är skillnaderna små. Foto: Olle Hildingson

När sydkoreanska Hyundai lanserade minibilen Atos 1998 ansåg generalagenten i Sverige den som osäljbar. Importören mer eller mindre tvingades ta hem 200 bilar. 600 såldes i ett nafs!

Annons
När andra generationen lanseras rullar närmare 10 000 Atos på svenska vägar.
Atos var billigaste bilen när den kom. Liten men hög och rymlig. Praktisk därtill. Många valde en ny bil för samma pengar för en begagnad.
Sen har det rullat på. Atos är inte längre billigast. Fast nu har den vagnskadegaranti, vilket gör den extra prisvärd.
Karossen har vuxit några centimeter och är rundare än föregångaren. Motor och växellåda är nya, hämtade från Matrix. Interiören som funnits i ett par år nu har lämnats orörd.
Atos passar definitivt inte långväxta förare. Skjutmånen på framstolarna är generande liten. Jag som inte är mer än 172 cm och sitter relativt nära ratten valde näst bakersta läget.

Förklaringen till varför stolarna inte kan skjutas längre bakåt är säkerheten. Då skulle man sitta bakom mittstolpen med förödande följder för bilbältets funktion.
En kollega som mäter 1,96 i strumplästen skulle låna bilen. Han tvingades ge upp. Han fick helt enkelt inte plats med benen hur han än försökte krångla sig in. Även en kortbent person som jag fick problem. Jag lyckades inte hitta en bra plats för vänsterfoten.

Framstolarna är tunna och känns klena. Stolshöjden är fast, liksom ratten. Jag lyckades inte finna någon riktigt bra körställning men de justeringsmöjligheter som erbjuds.
Man sitter högt i Atos, bra för runtomsikten. Baksätet är helt acceptabelt för två vuxna. Bagagevolymen är inte världens största. Det är OK i en så liten bil som Atos är. Bilen saknar handskfack. I gengäld finns en låda under passagerarsätet. Det förutsätter att man satsar på Prime.
Kör- och åkkomforten är helt acceptabel. I stan är bilen, med kort längd och härlig svängradie, enormt smidig men den gör inte heller bort sig på motorvägen. Det går att ligga i 110 km/tim utan att uppleva bilen som speciellt hoppig eller surrig. Det finns dyrare och större bilar som känns mindre vuxna ute på vägen. Kort sagt, Atos duger också utanför stan.
Men man får planera omkörningar väl eftersom motorns dragförmåga är klen. Växellådan är oprecis och inte speciellt kul att hantera.

Säkerheten är tveksam i en så här liten bil. Krockkuddar fram och trepunktsbälten och huvudstöd finns på alla fyra platser. Passagerarkudde, låsningsfria bromsar, liksom styrservo, förutsätter att bilen är av dyrare Prime-utförande.
Att instegsmodellen saknar servohjälp för styrningen må vara. Men att ge köpare av en ny bil möjlighet att välja bort låsningsfria bromsar (liksom passagerarkudde) är dåligt. Jag ser det som ett hån mot de som väljer instegsmodellen för att spara några tusenlappar. Det kan bli mycket dyrt i en olycka!
Tänker du köpa en ny Atos, välj Prime!

Olle Hildingson

Mer läsning

Annons