Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bob Hansson avklädd

/

Poeten, sångaren och författaren Bob Hansson skulle ha kommit till Spegeln med sin ”Heja världen show” i kväll.
Tyvärr är det inställt.
Dock vill vi inte undanhålla nöjesläsarna intervjun som Tina Hemmingsson gjorde med Bob, ständigt aktuell, nu med sin bok ”Kärlek – Hur fan gör man?”.

Annons

Han låter lite nyvaken när jag ringer (klockan 13), trots att han svarar efter bara en signal. För bara en dryg månad sedan släpptes hans bok”Kärlek – Hur fan gör man?” och nu är han aktuell med föreställningen ”Heja världen show” tillsammans med pianisten Kristoffer Jonzon. Både boken och showen behandlar stora frågor som kärlek och vad det innebär att vara människa. Trots ett närvarande vemod verkar Bob Hansson vara en mycket optimistisk människa.

Jag frågar honom om han ofta blir besviken.

– Ja, det är klart att jag blir! Så fort man vill något av livet som man inte får så blir man ju besviken. Jag tycker inte att det är någon motsättning mellan att vara optimistisk och att kunna känna besvikelse. Det är ju ett tecken på att man velat något, att man har haft förväntningar på livet. Livet handlar om att ta risker.

Jag upplever dig som väldigt öppen och ärlig, som i boken. Kan du i efterhand känna att du har varit för personlig?

– Nej, inte det minsta. Jag måste vara ärlig i det jag gör. Däremot kan jag kanske känna att jag har varit för privat i intervjuer. Jag kan säga något i en intervju som just då inte känns för privat, men som jag sen känner, fan, det där borde jag inte sagt. Men i intervjusituationen, och i media i stort, så blir blottandet ett självändamål. Blottandet och det bräckliga blir en bra intervju, liksom.

Men är du lika ärlig privat?

– Nej...ja...eller vänta, ha ha, nej, det är jag nog faktiskt inte. Ett tangentbord har bara ett visst antal knappar, där har jag kontroll, men så är det inte i livet. Det är så lätt att trycka fel. Privat så kan jag inte förtydliga mig själv i efterhand och man skyddar sig i livet, småljuger lite ibland för att slippa blotta sig. Så, ja, jag kan nog vara ärligare på jobbet än privat.

I Heja välden–showen samarbetar du med Kristoffer Jonzon. Är det tryggt att inte vara ensam på scenen?

– Ja, det är det. Eller...visst sa du tryggt?

Ja, tryggt. Inte tryckt, som i obekvämt.

– Det är både och. En gång ville Kristoffer sjunga nationalsången tillsammans med publiken och då tyckte han att det var så fint att han ville att de skulle sjunga igen, han gillar fina toner och så, men då tänkte jag att, vad fan, nationalsången...! Varför då, liksom? Och då blev jag otrygg.

– Fast trygghet är ju inte en anledning till att man samarbetar med någon. Vi är rätt lika varandra, jag och Kristoffer. Den största skillnaden är nog att vi har repeterat den här gången, visserligen bara i ungefär en vecka, men ändå. Vi har förfinat saker och det blir mer struktur i en föreställning tillsammans med någon annan.

Man har någon att hänga upp minnet på?

– Ja, precis! Personligen är jag väldigt glömsk så det kan ju bli problematiskt när jag arbetar ensam...

Under arbetet med din bok så ställde du dig frågan vad kärlek är och hur man gör. Tycker du att du fick svar på dina frågor?

– Nej... Det är många som frågar det, men det funkar inte riktigt så. Det är liksom inte bara att ta sig från punkt A till punkt B. Däremot påmindes jag mycket om sådant jag redan visste. Någon har sagt att det längsta avståndet är mellan huvudet och hjärtat...så...

Nästan alltid när du är med i TV så har du en blå stickad tröja på dig. Har du stickat den själv?

– Ha ha ha, jag har den på mig nu! Fast den är inte blå, den är röd med ett blått kors. Tjejer måste byta kläder hela tiden, men det behöver ju inte killar och det har jag tagit fasta på och har alltid samma tröja på mig! Men jag har inte stickat den själv, jag har fått den av en vän som fått den av någon som stickat den. Fick du med det?

Ja, jag tror det...det är inte du som stickat den, men den är ändå hemstickad...?

– Ja...eller det är någon som håller på med mode som gjort den. Vänta så ska jag kolla vad den heter... Voyage Passion heter den, om jag läser rätt spegelvänt.

Och Voyage Passion (vilket fritt översatt blir ungefär passionerad resa) måste ju faktiskt ses som ett ganska passande namn på en tröja tillhörande Bob Hansson!

Mer läsning

Annons