Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stoppa exploateringen av Å-rummet

/
  • Tänk till och bevara även denna omistligt vackra del av Gävles stadsrum, skriver Camilla Dal.

Annons

Den 19/1 kom Mark- och miljödomstolens dom om Å-rummet i Gävle. Enligt den får Gävle kommun anlägga tre bryggor i ån och fälla samtliga träd på norra sidan mellan Centralbron och Rådmansbron, samt ett flertal träd på södra sidan.

Nitton träd får inte fällas, de flesta nedanför länsmuseet. Domstolen har tillämpat ett undantag i biotopskyddet som säger att om träd i en skyddad biotop, i detta fall en allé, står nära bebyggelse så kan dessa fällas utan dispens.

Denna tolkning är olycklig, inte bara för Årummet i Gävle. I praktiken kan det betyda att alléer i stadsmiljö inte omfattas av biotopskyddet. I Gävle kan det gälla lindarna i Esplanaden, lönnarna längs Staketgatan, allén på Hillmansgatan på Brynäs, bland annat. Detta är oroande.

På Samhällsbyggnadsnämndens möte 31/1 beslutade politikerna att Gävle kommun ska gå vidare med den storskaliga exploateringen. På kvällen 1/2 passade jag på att ta en bild av den plats där den största förändringen kommer att ske. Om kommunen får styra är detta sista vintern vi kan njuta av vårt vackra årum, en miljö som ingår i riksintresset för kulturmiljövård och därför inte får förvanskas.

Om ett så stort ingrepp är möjligt innebär det att också detta skydd är närmast obefintligt. Kan det stämma? Enligt planen ska de flesta träd fällas och bytas mot nya, mindre träd.

Till höger på bilden kommer en 200 meter lång brygga att sträcka sig längs kajen. Dess höjd över vattnet kommer att variera mellan 2,8 och 0,8 meter. En stor del av stenkajerna kommer att täckas.

Vid de roddartrappor som syns ungefär mitt i bilden kommer bryggan att vara som bredast och med sina tolv meter täcka 1/3 av åns vattenspegel. Ingreppet kommer att för all framtid förändra Årummet och det kommer att dröja decennier innan träden är så stora som i dag.

Är detta nödvändigt och varför? Vad är det för skapade behov Gävle kommun vill tillgodose? Varför denna klåfingrighet i den vackraste av miljöer? Vad är det som inte duger? När staden förändras snabbt, är det inte viktigt att bevara en del orörd istället för att följa trender?

Gävles mest tongivande landskapsarkitekt bor i Uppsala och har enligt egen utsago hämtat inspiration därifrån. Men hon glömmer att Uppsala lämnat sitt mest centrala årum intakt utan ingrepp.

Tänk till och bevara även denna omistligt vackra del av Gävles stadsrum. Vad säger Gävles stadsarkitekt? Vad säger Gävles politiker? Det handlar om min och många andras livsmiljö och det är valår i år.

Camilla Dal

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons