Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bawar Ismail: Tråkigt att utbildningsministern missat att vi faktiskt pratar svenska i Sverige

Tydligen är det "provokation" att slå fast det allra mest uppenbara: det talas svenska i Sverige.

Annons
När Sverige blir allt mer mångkulturellt måste det ju finnas något som kan knyta samman medborgarna, skriver ledarsidans Bawar Ismail. Bild: Fredrik Sandberg/TT/GD

Ibland måste man påminna om en viktig detalj som glöms bort i svensk integrationspolitik: integration handlar faktiskt inte bara om jobb.

Visst är det av yttersta vikt att nyanlända får möjligheten att försörja sig själva, att de inte hamnar i bidragsberoende och att de varje morgon tar sig till arbetsplatser där de också kan knyta an kontakter och bekantskaper. Det är därför stora delar av borgerligheten talar om hur viktigt det är för nyanlända att lära sig svenska. Svenska språket är nyckeln in i samhället som politiker sagt så många gånger förut.

Men att som ny invånare i landet Sverige lära sig svenska är inte bara viktigt för att haffa nya jobbmöjligheter. Det svenska språket handlar även om att våra nya invånare ska kunna leva ett fritt och anständigt liv.

Tänk dig att du flyttar utomlands. Till ett land vars språk du inte behärskar. Alls. Hur hade det påverkat din vardag?

Du står i en livsmedelsbutik. Du söker efter mörkrostat kaffe men hittar det ingenstans. Runt omkring dig talar alla ett språk du inte kan eller förstår. Du går fram till butikspersonalen. Du försöker säga något. Men det står still i huvudet, du kan inte säga något trots att du vet vad du söker efter. En sådan simpel sak kan plötsligt kännas så enormt frustrerande. Tänk dig känslan av ensamhet och maktlöshet i en sådan vardaglig situation.

Eller föreställ dig detta: du lider av en sjukdom. Du får hem brev från landets motsvarighet till Försäkringskassan. Du kan inte läsa brevet, men din 13-åriga unge kan det nya språket. Du måste be barnet att läsa ett brev som kan komma med tråkiga nyheter om ej beviljad sjukersättning. Du tvingas be barnet att agera tolk i dina kommande möten med gråa byråkrater från myndigheterna.

Förstår ni nu vikten av att kunna svenska i Sverige? Det handlar inte bara om att öka sina anställningsmöjligheter. Det handlar om att få vardagen att fungera.

Det borde ju vara självklarheter vid det här laget. Men tyvärr finns det makthavare i vårt land som inte förstår hur viktigt det svenska språket faktiskt är.

När Moderaternas partiordförande Ulf Kristersson i sitt jultal häromveckan sade "I Sverige talar man svenska" började politiska motståndare genast att missförstå moderatledaren.

En av de som reagerade var utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). I ett inlägg på Facebook skriver utbildningsministern att kan känner sig "illa till mods" av moderatledarens retorik. Varför? Jo, tydligen är det en provokation att slå fast att man talar svenska i Sverige. Fridolin har ju haft klasskompisar som pratat danska och arabiska. Och Sverige har ju officiella minoritetsspråk.

Wow. Vi har tydligen en utbildningsminister som missat att svenska är det dominerande språket i landet Sverige?

Men Fridolin är inte ensam. Kulturskribenten Kristina Lindqvist tycker att moderatledarens tal var illiberalt och skriver följande på Twitter: "Jag som trodde att man fick tala vilka språk man ville i en demokrati. Börjar ruttna på de här populistiska dumheterna".

Eh, va? När och var har Ulf Kristersson sagt att vi *endast* talar svenska i Sverige? Har Moderaterna krävt att man ska ge upp kurdiska, arabiska, somaliska eller...danska om man kommer till Sverige?

Det var i sådana fall något helt nytt för mig.

Såväl Fridolin som Lindqvist kan andas ut. Det är faktiskt tillåtet att prata andra språk i Sverige! Tala norska, ryska, persiska, galactic basic standard, spanska, rövarspråket – det står dig alldeles fritt! Det är jättebra med flerspråkighet, framför allt i dessa globaliserade tider. Och det är otroligt viktigt att vi värnar om de officiella minoritetsspråken.

Men har Fridolin och Lindqvist tänkt på vad som skulle ske om alla nya människor i Sverige bara höll sig till sina modersmål? Hur skulle det påverka samhället? Hur skulle det påverka relationen medborgare emellan? Tro det eller ej, men alla arbetsplatser genomsyras inte av internationalism och kosmopolitism där anställda glider runt och pratar olika världsspråk med varandra över en kopp avolatte på fikarasten.

Chockerande, jag vet.

När Sverige blir allt mer mångkulturellt måste det ju finnas något som kan knyta samman medborgarna. Som gör det möjligt för Bosse i Hofors att kommunicera med Darius i Sandviken. Som gör det möjligt för Anna från Norrland att samtala med Azad från Kurdistan. Risken är annars att det utvecklas parallella samhällen med olika grupper som talar olika språk. Ett samhälle där det inte råder några broar mellan människor och där vi har allt svårare att förstå varandra.

Vill vi leva i ett sådant land?

I Sverige talar vi svenska. Så enkelt är det.

Mer läsning

Annons