Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Integrationshaveriet

/

Annons

Svensk integrationspolitik är ett misslyckande med ödesdigra individuella och samhälliga konsekvenser. De alarmerande siffrorna som Riksdagens utredningstjänst, RUT, levererar på uppdrag av moderaterna bekräftar bilden av ett Sverige där segregationen bitit sig fast, väsenskilt från vackra ord om människors lika möjligheter och skyldigheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund.

Enligt RUT:s kartläggning finns 105 utsatta områden där ett omfattande socialbidragsberoende har etablerats och där förtidspension, a-kassa samt hög sjukskrivning är frekventare bland befolkningen i arbetsför ålder än inkomster av eget arbete. Sysselsättningen är alltså lägre än 50 procent, att jämföra med rikets 76,7 procent. I Rosengård arbetar exempelvis bara var sjätte person, i Angered var femte och i delar av Borlänge och Västerås saknar sju av tio ett arbete.

Mediantiden för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden är sju år för män och tio år för kvinnor. Ni läste rätt! Vi talar om förlorade år med negativ inverkan på självförtroende, initiativförmåga och livskraft. Inte nog med det, utanförskapet utgör även grogrund för olika typer av brottslig verksamhet.

När inkomstkällan reduceras till olika former av försörjningsstöd alstras medvind för invandrarfientliga grupperingar som etiketterar invandrarna som ”bidragsutnyttjare”. Och brottslighet som många gånger bottnar i frustration används ohämmat av rasister som slagträ i debatten om kulturella och etniska referensramar.

Efter år av innehållslöst munväder om integrationen, där fokus snarare hamnat på Sverigedemokraterna än på haveriet, måste något hända. Ett positivt bidrag kommer från den moderata tankegruppen ”Integration och arbete” som inför helgens framtidskonvent presenterar ett Nystarstprogram i miljardklassen för arbete och egen försörjning samt tryggare bostadsområden. Det omfattar bland annat slopad arbetsgivaravgift kopplad till de utsatta områdena, kompetensnav mellan civilsamhället, myndigheter och näringsliv, mentorsprogram, upprustning av miljonprogrammets bostäder, polisiär förstärkning etcetera.

Moderaternas initiativ är lovvärt. Länge har den passiviserade integrationspolitiken svikit människor genom ensidigt fokus på omhändertagande. Människor starka nog att fly sina hemländer har reducerats till ”offer” i en tafatt politik som delat ut generella bidrag utan intresse för individuella förutsättningar eller engagerad uppföljning. Minsta kritik har vållat omotiverade kopplingar till rasism vilket i sin tur etablerat en osund beröringsskräck med allt vad beträffar integrationens misslyckanden.

För att mota rasism i grind och ge nyanlända möjlighet att växa i Sverige måste staten i ett tidigt skede redovisa vilka skyldigheter den har i form av språkutbildning, introduktionskurs, validering med mera, samt tydliggöra vad som förväntas av den nyanlände. Rättigheter och skyldigheter måste balanseras, trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas och dialogen om skilda kulturers möjliga samexistens och eventuella krockar måste öka.

GD 25 NOVEMBER 2008

Mer läsning

Annons