Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karin Bergkvist: Svik inte offren genom att blunda för hedersförtrycket

Annons
Det är 15 år sedan Fadime Sahindal mördades. Sedan dess har hedersförtrycket inte blivit mindre – tvärtom.Foto: Erik Mårtensson / TT

Innan hennes egen pappa sköt henne till döds hade Fadime Sahindal försökt få Sverige att förstå att mängder av unga människor levde under ett obegripligt förtryck i Sverige. Hennes liv och våldsamma död gjorde oss medvetna om begreppet hederförtryck och utfästelserna då var många. Detta skulle inte få ske igen i Sverige.

Det var 15 år sedan.

Vi kan mer om hedersförtryck idag. Ingen polis, åklagare, socialsekreterare, fritidsledare, lärare eller kurator kan påstå sig vara ovetande om att det förekommer.

Däremot är det fortfarande ont om fakta kring den faktiska omfattningen.

Om vi ser till hela världen uppskattar UNFPA (FN:s befolkningsfond) att cirka 5000 hedersrelaterade mord sker varje år, att 39 000 flickor under 18 år gifts bort varje dag och att 700 miljoner av världens idag vuxna kvinnor giftes bort som barn. Dessutom lever mer än 125 miljoner kvinnor i dag med konsekvenser av att ha blivit könsstympade.

Fakta om hur det ser ut i Sverige är vagare.

En undersökning av Ungdomsstyrelsen används ofta för att visa statistik på hur många unga som lever i ofrihet i Sverige – 70 000 var siffran som då nämndes. Men den undersökningen kom redan 2009. 2014 gjordes en översiktlig bedömning i Carin Götblads statliga utredning från 2014 där man slog fast att minst 100 000 personer, både män och kvinnor, under 25 år lever under hedersförtryck. Som vanligt påpekades dock att mörkertalen är stora.

Vissa forskare har kommit fram till betydligt högre siffror. Docent Astrid Schlytter vid Stockholms universitet är en av Sveriges främsta experter på hedersproblematik och enligt henne har var tredje flicka med två utlandsfödda föräldrar begränsningar i skolan, är förbjuden att ha pojkvän, måste vara oskuld när de gifter sig och får inte vem vem de gifter sig med. Bröderna har inte samma restriktioner som sina systrar, men de blir bortgifta i nästan lika stor utsträckning. I Sverige skulle det innebära att nära 240 000 unga lever under hedersförtryck.

Läs mer på hedersförtryck.se: Omfattning

13 svenska kommuner misstänker att elever som inte kom tillbaka till skolan i höstas har blivit bortgifta. Det visar en enkät som tidningen Dagens Samhälle har gjort och publicerat resultaten av i veckan. Det verkliga antalet är betydligt fler. Endast 131 kommuner deltog i enkäten och många av dem har dåligt koll på situationen i den egna kommunen. Halmstad och Malmö vägrade svara på enkäten med hänvisning till att de inte har rätt att göra förfrågningar på skolorna som rör ämnet. En undanflykt såklart för att slippa ta itu med något som är politiskt brännande.

Flera kommuner varnar för att anmälningar om hedersförtryck ökar. Det visar en sammanställning som SVT:s Agenda tagit del av. 

Bilden är tydlig: hedersförtrycket i Sverige ökar och det är inget annat än ett gigantiskt misslyckande.

Landets kommuner har en nyckelroll vad gäller såväl kartläggning av hedersförtrycket och arbetet mot det. 

I Gävle kommun finns, på Liberalernas inititativ, sedan i år en tjänsteman som jobbar speciellt med hedersfrågorna. Det ger hopp om att kommunen på sikt ska få en tydligare bild av hur stort förtrycket är i Gävle och hur det ska kunna motverkas. Det återstår för kommunen att bevisa.

I många andra kommuner är det motigt att ens lyfta frågan.

I grannkommunen Tierp röstade kommunfullmäktige för någon månad sedan nej till Moderaternas förslag att kartlägga hedersförtrycket i kommunen. M-ledamoten blev anklagad för att fiska i bruna vatten och i svaret på motionen, skrev ansvarig socialdemokrat Viktoria Söderling att "hedersförtryck förekommer i alla kulturer".

Liknande exempel på rödgröna skygglappar när det gäller att stå upp mot hedersförtrycket finns tyvärr på många håll.

Läs Sakine Madons ledare i ämnet: Rödgröna står i vägen för arbetet mot hedersförtryck

Debatten om hedersvåldet präglas alltför ofta av ängslan och beröringsskräck, en rädsla för att spela rasister i händerna genom att erkänna att det finns problem med hederskultur i vissa delar av samhället. Men rädsla för detta får aldrig vara ett argument för att svika alla de unga som inte har rätt att leva sina liv som de själva vill.

Att undvika frågan och att relativisera hedersbrotten är att svika offren.

Mer läsning

Annons