Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Storleken spelar roll

/

Annons

I år har svenska kronan fallit kraftigt gentemot euron. I februari fick man 1 euro för 9,20 kronor, nu krävs cirka 10,50 kronor. Försvagningen av kronan är en av anledningarna till alltfler svenskar önskar en övergång till euron. Enligt en färsk undersökning har andelen ökat med 9 procent sedan i maj. Det är en spontan opinionsförskjutning, inte en följd av politiska kampanjer. Människor vet att en fallande valuta innebär en urholkning av den egna levnadsstandarden genom att importvaror, som står för en stor del av konsumtionen, fördyras och det ökar trycket på inflationen och räntorna.

Många ser också att Sverige genom att stå utanför valutasamarbetet inte finns med vid bordet när de för Europa viktiga ekonomiska frågor diskuteras. Det blev mycket tydligt när euroländerna nyligen enades om ett kraftfullt paket i syfte att lugna finansmarknaderna.

Bara ett parti, folkpartiet, har hittills föreslagit en ny folkomröstning, medan Mona Sahlin utesluter en sådan också för nästa mandatperiod, alltså fram till 2015. Inför folkomröstningen 2003 var socialdemokraterna som parti på jasidan, men ganska halvhjärtat och Göran Persson själv hade länge tvekat . En majoritet av de socialdemokratiska väljarna röstade nej.

Sedan i maj har andelen svenskar som önskar övergång till euron ökat från från knappt 35 procent till 44. De som är emot har minskat från drygt 51 procent till 48, och andelen osäkra har också minskat. Av våra grannar är det ännu bara Finland och Tyskland som använder euron. Estland, Lettland, Litauen och Polen är på väg in, och mycket tyder på att Danmark snart håller en ny folkomröstning i frågan. Ju fler av euroländer i närområdet, desto mer påverkas troligen svensk opinion.

Inställningen till euron skiljer sig starkt åt mellan de två blocken. Av de fyra allianspartiernas sympatisörer är 57 procent för euron och 35 emot. Hos de tre partier Mona Sahlin vill ha i en ny regering är bara 38 procent för euron och 55 emot. Sahlin vet att skulle hon vara regeringschef under en folkomröstning fick hon i denna kampanj slåss mot sina två koalitions- eller stödpartier. Är hon däremot kvar i opposition vore en folkomröstning naturligtvis lättare för henne. För svensk ekonomi och sysselsättning vore en övergång till euron positiv, men för Sahlin är frågan om maktutövning sannolikt viktigare.

Förra veckan föll svenska kronan med 5 procent gentemot euron, det största fallet sedan det stora valutakaoset 1992. Som en av orsakerna angavs att en utländsk bank under veckan ville sälja en stor post svenska kronor. Innehav av små valutor upplevs som riskfyllt i ekonomiskt oroliga tider. Hur små valutor utsattes för spekulation såg vi flera exempel på 1992. Euron, som började användas för snart tio år sedan, är däremot så stor att enskilda privata aktörer knappast kan påverka den. I valutavärlden har storleken betydelse.

GD 30 NOVEMBER 2008

Mer läsning

Annons