Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utbildningsfabriken

/

Annons

Konferensen på Högskolan i Gävle (HiG) berörde inte avhoppen, kritiken som sipprat ut eller yttrandefriheten som pressmeddelandet utlovade. I stället för att kommentera förvaltningsstyret, det interna käbblet, tog Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap (IHS) tillfället i akt att marknadsföra en ny avdelning: Liberal Arts.

”Liberal education” är ett välkänt begrepp från universiteten i USA, där studier av förkovrande slag ofta utgör ett förberedande år innan studenterna fortsätter till, säg Harvard Law School, för professionell kunskapsinhämtning. Och visst finns det goda skäl att i en föränderlig värld utveckla förmågan att tänka kritiskt genom djuplodande akademiska studier tvärs över disciplingränserna. I det postindustriella samhället ställs höga krav på analytisk skärpa och intellektuell flexibilitet. Nobelpristagare tänker inte sällan utanför boxen.

Under presskonferensen framgick det även tydligt att medarbetarna på IHS är utled på att se högskolebyråkrater styra forskningsanslagen mot yrkesutbildningar, less på prestationsredovisning, på att se högskolans legitimitet baseras på företagsekonomiska principer kopplade till det regionala näringslivet.

HiG dras uppenbarligen med såväl interna brydsamheter som rekryteringsproblem. 900 utbildningsplatser står tomma och när tidningen Fokus (3/10) presenterade sin årliga rankning av landets lärosäten så hamnade HiG i bottenskiktet, i sällskap med många andra snabbt hopsnickrade högskolor.

De senaste tio åren har vi skådat en dramatisk kvalitetssänkning i den svenska högskolan. Socialdemokraternas klasspolitiska målsättning, att hälften av varje årskull skulle bli akademiker, främjade en regional kapplöpning som i kombination med finansieringsmodellen från 1993, skapade utbildningsfabriker. Den akademiska excellensen fick stryka på foten när studentpengen urholkade incitamenten att bedriva kvalitativa utbildningar.

Som lax på löken tycks tillsynsmyndigheten Högskoleverket svaja vad gäller granskningarna av lärosätena. När kvalitetsbegreppet inte är grundval för, utan resultat av, utvärderingarna blir situationen kritisk.

Givet bristerna är det glädjande att läsa Autonomiutredningens betänkande, Självständiga lärosäten (SOU 2008:104), som överlämnades till högskoleminister Lars Leijonborg, fp, i måndags. Utredningen föreslår att universitet och högskolor upphör att vara statliga myndigheter och istället antar en ny offentligrättslig organisationsform.

Detta öppnar för möjligheten att motta donationer, äga egendom, bilda bolag och stiftelser, samverka med företag, myndigheter och andra svenska eller utländska lärosäten. Lärosätena blir juridiska personer som själva bestämmer sina strategiska program och vetenskapliga profiler. Den minskade politiska styrningen förutsätter förstås ett mångsidigt redovisningsansvar i kombination med skydd för grundläggande akademiska värden och rättsliga principer.

Genom förslagen, tillsammans med den färska utredning som föreslår ett nytt resursfördelningssystem, kan regeringen nu medverka till att sätta stopp för utbildningsfabrikerna.

Det vore skamligt att tveka.

GD 10 DECEMBER 2008

Mer läsning

Annons