Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Risk för nya vansinnesdåd"

Stockholm (TT)Det finns ett klart samband mellan neddragningar av psykvården och den senaste tidens uppmärksammade våldsdåd.

Annons
Priset för att inte förbättra psykvården är nya vansinnesdåd. Det menar professor Sten Levander.
Enligt en studie från Rättsmedicinalverket har en stor del av dem som genomgått rättspsykiatrisk undersökning efter grova våldsbrott sökt psykiatrisk hjälp strax före brottet.
Den man som nu sitter häktad för mordet på Anna Lindh skrevs ut från en psykiatrisk mottagning kort tid före mordet, uppger en central källa för TT.
Häromveckan högg en man ned en liten flicka i Arvika strax efter att han lämnat en psykiatrisk mottagning.
Sten Levander, professor i rättspsykiatri vid Lunds universitet, berättar att av dem som häromåret skrevs in på psykiatriska intensivvårdsavdelningen vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö fanns 40 procent antecknade i polisregister. 17 procent var dömda för våldsbrott.

Drastisk neddragning
- Gång på gång ser vi att personer som har haft behov av vård och som inte fått det begår brott. Vi har helt enkelt för få vårdplatser med resultat att människor blir utskrivna alldeles för fort.
I mitten av 1960-talet fanns det drygt 37 000 vårdplatser inom psykiatrin.
Statistik från Landstingsförbundet berättar att 1980 var antalet landstingsdrivna vårdplatser nere i 26 962 vårdplatser.
2001 hade antalet minskat till 5 218.
- Man har tvärbromsat. Det finns i Sverige cirka 80 000 personer med en allvarlig psykisk störning. I snitt får de vård inom slutenvården en halv dag per person och år, säger Sten Levander.
Han säger att de flesta är farliga sig själva, men inte för andra.
- Men cirka 500 av dem har akuta psykotiska symptom och bedöms som farliga. De är ute i samhället, men borde vara inlåsta.
Sten Levander menar psykiatrin måste organiseras om, få mer resurser och utökade tvångslagar.
- Det krävs 2 000 nya vårdplatser, en huvudman för psykiatrin och statliga pengar. Det är alltså inte tal om att bygga upp de gamla mentalsjukhusen igen, utan att se till att vi hamnar vi på samma nivå som före psykiatrireformen 1995.
- Då får vi ned antalet dåd och ett värdigare samhälle. Vi slipper se trasiga, sjuka och hallucinerande människor gå omkring på stan och tigga, rota i soptunnor och onanera på bussen.
Alternativet till att satsa på psykvården är, enligt Levander, ökad risk för nya vansinnesdåd.

Missuppfattning
Urban Markström, som doktorerat på psykiatrireformen från 1995, anser att det är en missuppfattning att reformen har något att göra med stängningen av mentalsjukhusen.
- Redan 1970 satte man upp målsättningen att man skulle minska platserna på mentalsjukhusen. Den stora reduktionen skedde under 80-talet.
Enligt Urban Markström är dagens situation framför allt resultat av stora besparingar i offentlig sektor.
Mikael Bergling

Mer läsning

Annons