Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svenska elever backar i matte och NO

/

Annons

Svenska elever har blivit ännu sämre på matte och naturvetenskap, visar en stor internationell undersökning.
Att så många elever stupar på matten beror på att de är utelämnade till sig själva och till läroboken, enligt en svensk studie.
I den stora internationella undersökningen Timss 2007 har elever i årskurs fyra och åtta visat vad de kan i matte och NO. Svensk resultat:
– Dyster läsning, sammanfattade Skolverkets generaldirektör Per Thullberg vid en presskonferens.
I korthet presterar åttondeklassarna sämre i både matematik och naturvetenskap jämfört med undersökningarna 2003 och 1995. I matten ligger både fjärde- och åttondeklassarna dessutom under genomsnittet jämfört med andra EU/OECD-länder. I naturvetenskap presterar de däremot på samma nivå som EU/OECD-snittet.
Fritt fall
Men vad beror det då på att många svenska skolelever ofta hamnar fel i sina matteuträkningar? Per-Olof Bentley, universitetslektor vid Göteborgs universitet, har på basis av en stor mängd Timss-lösningar och elevintervjuer undersökt varför det rätt ofta blir egendomliga beräkningar.
Han beskrev på Skolverkets presskonferens en olycklig kombination av en pedagogik som förespråkar att eleven ska arbeta självständigt, bristande lärarkompetens och otillräckliga matteböcker. Resultatet blir en matematikutbildning i fritt fall.
– Ja, dessvärre. Så ser det ut, säger Bentley.
Eleverna behöver hela tiden få återkoppling och motfrågor av sin lärare, så att de inte använder fel metoder.
– Men eleverna lämnas för mycket ensamma. Vi kanske borde titta på hur ett visst innehåll mår bäst av att läras ut. Det är dags att skifta pedagogik, säger Per-Olof Bentley.
Han understryker att lärarna har de bästa intentioner. Men det räcker inte. Det krävs kunskap, men omkring 20 procent av lärarna är inte fullt behöriga.
– Det är naturligtvis oerhört negativt för barnen. Jag tror att det måste finnas krav på full utbildning i matematik och matematikdidaktik för att undervisa i detta. Det är det viktigaste. Sedan satsar vi förhållandevis lite på lärarfortbildning i Sverige, säger Bentley.
Tar tid
Resultaten, som presenterades samtidigt i en lång rad länder på tisdagen, väckte omedelbart reaktioner. ”Mycket bekymmersamt” sade utbildningsminister Jan Björklund och skyller resultaten på den skolpolitik som förts de senaste 30–40 åren. Även från oppositionen och fackligt håll kom upprörda kommentarer och krav på krafttag och mer resurser.
Skolverkets generaldirektör Per Thullberg konstaterade vid presskonferensen att Skolverket efterlyst bland annat bättre lärar- och rektorsutbildning, nya nationella prov och kursplaner och lärarfortbildning.
– Alla de åtgärderna är på gång och jag är övertygad om att de kommer att ge resultat, sade han.
Men det lär sannolikt dröja innan den negativa trenden bryts.
– Jag som utbildningsminister skulle ju önska att det fanns någon snabb lösning, men det gör det tyvärr inte, säger Jan Björklund till TT.

TT

Mer läsning

Annons